Rädsla och kontantbrist i Kabul

Butiker och marknader har öppnat i Afghanistans huvudstad Kabul, men större företag och köpcentrum håller stängt på grund av den skriande kontantbristen, berättar Kabulbon Khalid Fahim för TT. Samtidigt fruktar många en våldsvåg i konflikten mellan talibanerna och IS Khorasan.

Afghaner köar i timmar i hopp om att få ut pengar från en bank i Kabul.

Afghaner köar i timmar i hopp om att få ut pengar från en bank i Kabul.

Foto: Khwaja Tawfiq Sediqi/AP/TT

Afghanistan2021-08-28 19:03

När TT senast pratade med Khalid Fahim, Svenska Afghanistankommitténs programchef i Kabul, hade huvudstaden precis fallit i talibanernas händer.

Då noterade han en omedelbart förändring: nästan inga kvinnor rörde sig ute.

– Jämfört med de första dagarna är det fler kvinnor på gatorna nu. Men de flesta har fortfarande inte börjat arbeta igen och de täcker sig fortfarande mer än vad de gjorde under den förra regeringen, säger Khalid Fahim.

Stängda banker

De första dagarna präglades av ett nervöst avvaktande. Afghanistans största stad stod stilla i väntan på att talibanerna skulle bekänna färg. Rörelsen hade lovat att skydda liv och egendom, men många minns skräckväldet senast den styrde.

Livet har fortfarande inte återgått till hur det var innan maktövertagandet, säger Khalid Fahim, men en viss normalisering har skett.

– Butiker och marknader har öppnat igen men större företag och köpcentrum håller stängt, säger han.

Förklaringen är inte främst rädsla utan kontantbrist. Företagen har inte råd att betala löner och ingen kan handla mer än det nödvändigaste, om ens det.

– En av de mest trängande utmaningarna är att alla banker är stängda. Talibanerna har beordrat att de ska öppna i morgon men med en uttagsgräns på 200 amerikanska dollar i veckan, säger Khalid Fahim.

– Det är självklart inte tillräckligt för en genomsnittlig familj, men det är en början. Människor fick snabbt slut på kontanter och många har inte ens kunnat köpa det mest grundläggande.

Stillastående stad

Mycket av offentlig service och kommunal förvaltning ligger fortfarande nere. Talibanerna har uppmanat människor att återvända till sina arbetsplatser, men många väljer att vänta och se.

– Osäkerheten bland offentliganställda är stor. De frågar sig om talibanerna kommer kunna betala löner och om det går att lita på löftet om amnesti för de som jobbat åt den förra regeringen, säger Khalid Fahim.

Det finns också oro för att den nuvarande ekonomiska krisen ska bestå.

– Internationella givare ställer in det bistånd som gått till den tidigare regeringen, det har lett till frustration bland allmänheten. Rädslan är att det kommer att leda till att statliga institutionen kollapsar och då är det vanliga människor som drabbas, säger Khalid Fahim.

Rädsla för ny våldsvåg

Torsdagens blodiga terrordåd vid Kabuls flygplats har spätt på en redan befintlig fruktan för den osäkra framtiden. Enligt lokala sjukvårdskällor dödades närmare 200 civila afghaner i attentatet. Var det bara början?

– Det skrämde människor mycket. Men rädslan handlar inte bara om flygplatsexplosionen utan om en ny våg av våld och otrygghet, säger Khalid Fahim.

– IS Khorasan tog på sig attacken. De har utfört attacker förut, men nu är farhågan att de väpnade strider som minskat kraftigt sedan talibanerna tog över ska blossa upp igen. Att det blir en ny konflikt mellan talibanerna och IS Khorasan.

Talibanerna

Talibanrörelsens ideologi kombinerar en fundamentalistisk islamtolkning med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.

Formellt föddes rörelsen 1994, men grunden lades långt tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.

Efter Sovjetunionens nederlag och uttåg 1989 följde det så kallade fortsättningskriget, då de krigsherrar som med stöd från bland andra USA bekämpat invasionen vände vapnen mot varandra.

Talibanerna lovade att ersätta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen huvudstaden Kabul och kontrollerade fram till den USA-ledda invasionen 2001 den stora merparten av landet.

Talibanernas maktutövande var konservativt, brutalt och godtyckligt. Musik förbjöds, avrättningar genomfördes inför publik, kvinnors frihet inskränktes kraftigt och skolundervisning för flickor stoppades.

Den 15 augusti 2021 gick talibanerna återigen in i Afghanistans presidentpalats. Maktövertagandet kom efter en blixtoffensiv som skedde parallellt med att USA och dess allierade hade börjat dra tillbaka sina sista soldater från det krigshärjade Afghanistan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!