De svenska resultatkurvorna i Pisa har först dalat och senast, 2012, rasat. Därför kommer dagens besked om ett trendbrott att låta tala om sig länge.
– Det är ett hoppingivande resultat, säger Tue Halgreen, analytiker vid OECD:s Pisa-sekretariat i Paris.
Effektiv skola
De svenska eleverna, födda 1999, lyckades alltså genomgående förbättra resultaten. Det innebär att de svenska eleverna ligger ungefär på 2009 års nivå men har en bit kvar till de första och bästa resultaten från mätningen 2000. Det innebär också att Sverige inte längre ligger under utan på eller över OECD-snittet.
Uppgången är statistiskt säkerställd i matematik och läsförståelse, men inte i naturvetenskap. Den största upphämtningen har gjorts i läsförståelse.
OECD framhåller att Sverige lyckats genomgående i matematik: Gruppen lågpresterande har minskat samtidigt som gruppen högpresterande har ökat.
OECD pekar också på att Sverige har en ovanligt effektiv skola: Resultaten är bra i förhållande till undervisningstid och läxläsning. Men det betyder inte att resultaten självklart blir ännu bättre om eleverna tillbringar mer tid i skolan:
– Tiden har naturligtvis betydelse, men det viktigaste är kvaliteten på undervisningen. Japanska elever tillbringar betydligt mindre tid i skolan än vad koreanska elever gör, men resultaten är desamma, säger Tue Halgreen.
Svaga sidor
Men Pisarapporten visar också ett tecken på försämrad likvärdighet i svensk skola: Baserat på resultaten i naturvetenskap märks ett ökat gap mellan elever från socioekonomsikt svaga respektive starka hem.
I Pisa 2006 skiljde det 37 poäng i naturvetenskap mellan elever från socioekonomiskt starka familjer och elever från dito svaga hem. Nu har skillnaden ökat till 44 poäng. Gapet är större än i OECD som helhet.
Det är också så att gapet mellan de bäst och de sämst presterande eleverna i naturvetenskap har ökat. Skillnaden mellan de 10 procent bästa och de 10 procent sämsta har stigit med 27 poäng i naturvetenskap sedan 2006. Också detta gap är större än i OECD-snittet. På samma sätt är det med resultatskillnaden mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund – den är större än OECD-snittet.
Ett annat negativt besked är att killarna fortfarande läser sämre än tjejerna. Könsskillnaden i Sverige är större än OECD-snittet. Medan 12 procent av tjejerna läser på nivå 1, den lägsta, är motsvarande andel för killarna 24 procent.
I matematik och naturvetenskap presterar dock svenska killar och tjejer på samma nivå.
Mindre skolk
OECD noterar också att svenska elever fortfarande är dåliga på att passa tider. Varannan elev, 54 procent, uppger att de kommit för sent minst en gång de senaste två veckorna. Å andra sidan: Svenska elever kommer i alla fall till skolan. Endast 9 procent hade skolkat en hel dag de senaste två veckorna. Motsvarande andel i hela OECD är 20 procent.
Pisa 2015 har fokus på naturvetenskap, ett område som tycks motivera eleverna i växande grad. 74 procent av eleverna håller med om att det lönar sig på lång sikt att anstränga sig på NO-lektionerna. I Pisa 2006 år var andelen 62 procent.
Var femte svensk elev ser sig jobba inom det naturvetenskapliga fältet som 30-åringar Tjejer siktar på yrken som läkare, sjuksköterska eller veterinär, medan killarna siktar på ingenjörs- eller IT-yrken. Killarna visar också bättre självförtroende i ämnet.
Frågan är nu vad som krävs för att Sverige inte åter igen ska rasa i Pisa. OECD har inga färdigskrivna recept, men pekar på ett par framgångsfaktorer:
– Höga förväntningar på alla elever har betydelse, alltså tron att alla kan lyckas. Fokus på att få de bästa studenterna att välja lärarbanan är också viktigt, säger Tue Halgreen. (TT)