Carina Sammeli är ordförande i barn- och utbildningsnämnden, BUN, i Luleå och påpekar att den politiska ledningen har samma förhållningssätt till alla ansökningar om att starta friskolor.
– Varje gång det startar en friskola påverkar det oss negativt ekonomiskt, motiverar hon.
Det är Skolinspektionen som avgör om föreningen bakom Svartöstadens friskola får starta verksamhet i nedlagda Svartöstadsskolans lokaler, men kommunen har yttranderätt.
– Gissningsvis kommer negativa yttranden över friskolor från varenda kommun i Sverige, säger Janina Wallin, kassör i föreningen Svartöstadens friskola.
"Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer utifrån de redovisade ekonomiska, organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna att en etablering av Svartöstadens friskola kommer att medföra påtagliga negativa följder på lång sikt för Luleå kommuns skolväsende", står det i yttrandet.
Än har Skolinspektionen inte lämnat något besked om att godkänna friskolans etablering, men förhoppningen hos föreningen är att verksamhet kan komma igång till hösten 2018.
– Vi kommer att bli en liten friskola i en central stadsdel, med ett bra barnunderlag i närområdet, säger Janina Wallin.
– Det vanliga när en friskola startar är att den tar elever från flera olika skolor. Det innebär att vi får en minskad budget på kanske sju skolor, säger Carina Sammeli.
Hon menar att friskolan, utöver att den ska ha sin del av den kommunala skolpengen, även innebär att kommunen måste ha ständig beredskap för att ta emot dess elever om den skulle läggas ned.
Janina Wallin påpekar att friskolan ska vara ett alternativ för de som inte uppskattar stora skolenheter, som hon menar är en inriktning för Luleås skolor. Planen är att Svartöstadens friskola ska ha en inriktning mot så kallat entreprenöriellt lärande, som innebär att eleverna genom undervisningen ska kunna utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
– Vi har redan skolor med den inriktningen och vi har skolor i alla storlekar. Den här skolan tillför inget nytt, säger Carina Sammeli.
Anneli Ahlbäck (S), är ledamot i barn- och utbildningsnämnden och motiverar yttrandet så här:
– Vi har det antal elever vi har. En friskola tar elever från vår inräknade verksamhet och vi får överytor i våra lokaler. Vi behöver även personalen i våra kommunala skolor, säger hon.