Stort nederlag för Merkel

Förbundskansler Angela Merkels kristdemokrater går rejält bakåt. Samtidigt verkar Socialdemokraterna ha gjort sitt sämsta val i efterkrigstid och hoppar av storkoalitionen.Högerpopulistiska AFD kommer in i förbundsdagen med god marginal och lovar att ”förändra landet”.

German Chancellor Angela Merkel, right, and her husband Joachim Sauer arrive to cast their vote in Berlin, Germany, Sunday, Sept. 24, 2017. Merkel is widely expected to win a fourth term in office as Germans go to the polls to elect a new parliament. (AP Photo/Martin Meissner)

Foto: Martin Meissner

Tyskland2017-09-24 19:14

Pontus Ahlkvist

ZDF:s vallokalsundersökning visade som väntat en stor ledning för konservativa CDU/CSU som blir klart största parti. Men där slutar de goda nyheterna för Angela Merkel.

Enligt ZDF:s första undersökning fick CDU/CSU 33,5 procent av rösterna, vilket är en kraftig tillbakagång jämfört med valet 2013 då resultatet blev 41,5 procent.

Socialdemokraterna SPD gjorde också ett uselt val och låg på runt 21 procent vid 19-tiden. Högerpopulistiska AFD kom in i parlamentet. Partiet hamnade på drygt 13 procent.

Vänsterpartiet (Die Linke) nådde 9 procent liksom De gröna (Die Grünen). FDP fick omkring 10 procent. Andra vallokalsundersökningar visade på samma tendens.

Bara en liten stund efter att vallokalsundersökningarna kommit meddelade SPD:s vice partiledare att det är slut på storkoalitionen i Tyskland och att Socialdemokraterna går i opposition.

AFD:s toppkandidat Alexander Gaulands budskap var att partiet ska motarbeta Merkel och ”återta vårt land och vårt folk”.

– Vi kommer att förändra det här landet, säger han enligt AFP.

Berlinborna gick till vallokalerna under regntunga skyar. I Marzahn i östra Berlin hade Günther Bartsch just lagt sin röst. På kristdemokraterna CDU, som han alltid har gjort.

Angela Merkel kan man inte klaga på, tycker han.

– Hon sköter sitt jobb på förnuftigt vis, säger han till TT innan han skyndar vidare för att komma undan regnet.

Valrörelsen har beskyllts för att vara outhärdligt tråkig, men nu är den slut. Sedan klockan 8 i morse har folk strömmat till vallokalerna.

Stora delar av innerstaden hade spärrats av och omkring 1 300 poliser kommenderats ut.

Den som stannar hemma har förverkat sin rätt att klaga i efterhand, ”i alla fall moraliskt”, enligt den avgående talmannen i förbundsdagen Norbert Lammert (CDU), som hoppades att så många som möjligt skulle utnyttja sin demokratiska rättighet och rösta.

Bärbel Köstner har just röstat i Marzahn. Vilket parti det blev behåller hon för sig själv, men det viktigaste är att det satsas på barnen, anser hon.

– Skolböckerna borde vara gratis som när jag var liten, och det ska vara samma villkor oavsett om man är rik eller fattig.

Även flyktingpolitiken är ett viktigt ämne för Köstner.

– Det är rätt att hjälpa till, oavsett varifrån människor kommer. Men det hade behövt organiseras bättre, annars riskerar det att bli kaos. (Berlin, TT:s utsände)

Så går valet till Tyska partier

61,5 miljoner av Tysklands 81,4 miljoner invånare är röstberättigade i valet till förbundsdagen, det tyska parlamentet. Varje väljare har två röster: en förstaröst (Erststimme) och en andraröst (Zweitstimme).

Förstarösten läggs på en kandidat i någon av Tysklands 299 valkretsar, som alla får skicka en representant till förbundsdagen. Detta val är ett så kallat majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket innebär att bara en person per valkrets – den som får flest röster – skickas till Berlin, på ett så kallat direktmandat.

Andrarösten läggs på ett parti, närmare bestämt på en lista som tagits fram av partierna på delstatsnivå. Det här valet är proportionellt, och styr också hur många mandat i förbundsdagen ett parti sammanlagt får.

Om ett parti vinner fler direktmandat än det är berättigat till i förhållande till andelen andraröster får partiet så kallade tilläggsmandat. För att inte proportionaliteten ska gå förlorad får även andra partier fler mandat, så kallade utjämningsmandat, till dess att fördelningen återspeglar resultatet av listvalet, alltså andrarösterna.

Systemet gör att antalet platser i förbundsdagen kan variera. Det lägsta antalet är dock 598. Spärren för att komma in i förbundsdagen är fem procent.

Vallokalerna är öppna kl 8.00–18.00.

CDU:Kristdemokratiskt parti som leds av Angela Merkel. Har regerat Tyskland de senaste tre mandatperioderna i olika konstellationer. Full sysselsättning till 2025, tusentals nya poliser, sänkta skatter och skärpt invandringspolitik är några av punkterna i valprogrammet. CDU fick tillsammans med CSU (se nedan) 41,5 procent i valet 2013, och ligger på 34–36 procent i de senaste mätningarna.

CSU:CDU:s bayerska systerparti som leds av Horst Seehofer. Verksamheten är begränsad till delstaten Bayern i södra Tyskland, där CDU inte ställer upp. Mer värdekonservativt än CDU, och vill se en övre gräns på 200 000 asylsökande per år. Har gått till val på inre säkerhet. Partiet har haft makten i Bayern sedan 1957, ofta med egen majoritet.

SPD:Socialdemokraterna, som leds av Martin Schulz, tidigare talman i Europaparlamentet. Avgiftsfri utbildning och en skatteomläggning som gynnar låg- och medelinkomsttagare samt ett förändrat pensionssystem är några av partiets programpunkter inför valet. Har även betonat frågor om social rättvisa. SPD fick 25,7 procent i valet 2013, och ligger på 21–22 procent i de senaste mätningarna.

Vänsterpartiet (Die Linke):Tysklands vänsterparti, som delvis har sina rötter i det statsbärande östtyska kommunistpartiet. Toppkandidaten heter Sahra Wagenknecht. Har sitt starkaste stöd i det forna DDR. Partiet är kontroversiellt som samarbetspartner. Driver bland annat frågor om höjda skatter för höginkomsttagare och sänkta försvarsutgifter. Die Linke fick 8,6 procent i valet 2013, och ligger på 9–11 procent i de senaste mätningarna.

De gröna (Die Grünen):Något av ett moderparti för Europas miljöpartier. EU-vänligt parti som sitter i tyska förbundsdagen sedan 1983 och tidigare har suttit i koalitionsregeringar med SPD. Leds av Katrin Göring-Eckardt och Cem Özdemir. Nämns som möjlig kungamakare om Merkels kristdemokratiska union inte kan få majoritet tillsammans med sin tidigare parhäst FDP. Hur FDP och De gröna ska hålla sams i en sådan så kallad Jamaicakoalition är dock en öppen fråga. De gröna fick 8,4 procent i valet 2013, och ligger på 7–8 procent i de senaste mätningarna.

FDP:Liberalt parti som leds av Christian Lindner och har suttit i många koalitionsregeringar med CDU/CSU, under bland andra Konrad Adenauers och Helmut Kohls kanslerskap. Näringslivsvänligt parti som bland annat är skeptiskt mot en eurozonsbudget. Har också rört sig mot en mer restriktiv syn på invandring. Åkte ur parlamentet i valet 2013, för första gången sedan förbundsrepublikens grundande. FDP fick 4,8 procent i valet 2013, ligger på omkring 9 procent i de senaste mätningarna.

AFD:Högerpopulistiska Alternativ för Tyskland lyckades inte ta sig över femprocentsspärren i förra valet. När partiet nu kommer in är det första gången på över ett halvt sekel som ett parti från yttersta högerkanten kommer in i förbundsdagen. Leds av Frauke Petry, men toppkandidaterna i valet heter Alice Weidel och Alexander Gauland. Var till en början ett EU- och euroskeptiskt parti, men fokuserar numera i hög grad på invandring, med en allt mer främlingsfientlig retorik. Samtliga övriga partier utesluter samarbete med AFD på riksplanet. AFD fick 4,7 procent i valet 2013 och ligger på 11–13 procent i de senaste mätningarna.

Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!

Läs mer om