Gårdagens fullmäktigebeslut – när socialdemokraten Jan Larsson och vänsterpartisten Anna Kumpula Kostet valdes till nya kommunalråd – har skapat en storm av missnöje bland gräsrotsmedlemmarna inom S, som ville se Ulrica Hammarström ta över efter Harry Rantakyrö.
Läs mer: "Demokratins kollaps i Pajala"
Läs mer: "S-kupp inför omröstningen"
Läs mer: "De skiter helt i medlemmarna"
Statsvetaren Simon Matti vid Luleå tekniska universitet har följt händelseutvecklingen i kommunen, ända sedan skolstriden var ett faktum, och han överraskades över fullmäktigegruppens kupp.
– Inte så det brukar gå till. En mycket märklig bild av hur partiets organisation i Pajala fungerar.
Han konstaterar att partisplittringen är total.
– I praktiken är det nu två partier i Pajala. Ett som sitter i fullmäktige och ett som inte gör det.
I samband med skolfrågan tillkom uppemot 200 nya S-medlemmar, som förgäves stred för att bevara högstadieskolorna i Tärendö och Junosuando.
En av dem var just Ulrica Hammarström som i början av året fick 97 av 133 medlemsröster när arbetarekommunen valde sin kommunalrådskandidat.
Men fullmäktigegruppen struntade i medlemmarnas vilja.
– Högst tveksamt agerande som inte bidrar till att mildra splittringarna. Om partiet ändrar uppfattning i en fråga, då ska de som för partiets talan i fullmäktige följa den förändringen.
Även under pågående mandatperiod?
– Absolut. Det är så demokratin funkar. Ett parti måste kunna ändra sina åsikter. Och partiets bas är medlemmarna. De bestämmer över partiets inriktning.
Alternativet för de sittande i fullmäktigegruppen hade i stället varit att avgå.
– Om man inte kan stå bakom partiets politik, då kliver man av och blir politisk vilde.
Simon Matti har samtidigt viss förståelse för att fullmäktigegruppen, med Johny Lantto och Jan Larsson själv i spetsen, menade att Ulrica Hammarström saknade den politiska rutin som krävdes för kommunalrådsuppdraget.
– Man ville ha någon med erfarenhet och tyngd. Men problemet är att man förlorade omröstningen i arbetarekommunen. En majoritet av medlemmarna tyckte annorlunda.
Nu tror Simon Matti att S-kuppen i fullmäktige får svåra konsekvenser för arkitekterna bakom den.
– Inför nästa val ska nya partilistor sättas av arbetarekommunen. Ledamöterna som inte ville ställa upp på majoritetsbesluten lär inte stå på listorna då.
Blir det en medlemsflykt?
– Jag skulle snarare uppmana medlemmarna att stanna kvar. Bakslag får man alltid räkna med men vill man förändra ett parti är det enda sättet.
Hur går det för partiet vid nästa kommunval i Pajala?
– Det kommer att vara turbulent, ett delat parti. En fullmäktigegrupp som utgår från sina principer, en arbetarekommun med gräsrotsmedlemmar som har en annan uppfattning. Det kommer att krocka konsekvent. En möjlig lösning är att fullmäktigegruppen ser väldigt annorlunda ut efter år 2018.
– Oppositionen, den som framstår som lugn och sansad, kommer förstås också att vinna på detta.
Kan ett utbrytarparti ur S bildas?
– Det kan mycket väl hända. Inte ovanligt på det lokala planet, framförallt inte i frågor som centrum-periferi, skola med mera.
Simon Matti tar Skolpartiet i Piteå som ett exempel på detta, likaså Landsbygdspartiet i Luleå och Kirunapartiet som växte fram ur socialdemokratin i Malmfälten.
– Kirunapartiet med Lars Törnman är intressant, eftersom det i princip bara var ett nytt socialdemokratiskt parti som uppstod när medlemmarna kände att det gamla partiets representanter inte längre funkade.
Samtidigt är det bara två år kvar fram till nästa val.
– Att starta ett parti gör man inte på kvällsfikat, det tar tid och kraft. Det handlar helt om hur intresserad man är att ta på sig ett sånt jobb, säger Simon Matti, statsvetare.