Det är ingen tvekan om att Harry Rantakyrö har haft två slitsamma år som kommunalråd.
– Jag kom in i ett läge när gruvan stängde. Det var ett dråpslag för hela kommunen, säger han.
Sedan dess har det varit tal om neddragningar och besparingar. På allt detta kom den uppslitande konflikten om skolan och badhusen som delade Socialdemokraterna i två delar.
– Det är lätt att vara efterklok men frågan är om skolbeslutet var så klokt med tanke på hur det blev, säger Harry Rantakyrö.
I samband med den turbulens som följde så bestämde sig Harry Rantakyrö för att hoppa av i förtid.
– Nog hade jag kunnat kämpa på vidare, men som det blev så är det befriande. Droppen var när det skedde saker bakom min rygg.
Känner du dig sviken av partiet?
- Nja, inte direkt. Men drar inte fullmäktigegruppen och medlemmarna inklusive arbetarekommunen åt samma håll, då är det inte lätt att sitta på den här posten.
När NSD är på besök så håller Harry Rantakyrö på rensa i bokhyllorna.
Vad ska du göra nu?
– Jag har mycket tid att ta tillbaka. Det finns laxfiske och vedklyvning.
Han har dock ett viktigt uppdrag kvar.
– Jag ingår i en grupp som jobbar för att starta gruvan igen. Första steget är en forskningsgruva och det andra en driftgruva. Det är heller ingen konst at köra båda verksamheterna parallellt. Det var jag med om i Luossavaara.
När det gäller gruvan så är Harry Rantakyrö hoppfull.
– Hade Kaunisvaara varit igång så hade det gått runt med tanke på malmpriset och den höga dollarkursen.
Den återstarten vill snart 60-årige Harry Rantakyrö gärna vara med om.
– Jo. Samtidigt har jag insett att politik inte är någonting för mig.