Ministern lovar inget om Haparandabanan

Tio miljoner om året för att sätta i gång persontrafik på Haparandabanan. Det är kommunalrådens krav till infrastrukturminister Anna Johansson (S) – som är tveksam.

Avvaktar. Anna Johansson (S) vill inte ge något besked förrän i samband med höstbudgeten.

Avvaktar. Anna Johansson (S) vill inte ge något besked förrän i samband med höstbudgeten.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Haparanda2016-02-04 16:55

Järnvägen är toppmodern, trafiken är upphandlad och i Kalix ska ett nytt resecentrum byggas.

Nu har Regionala kollektivtrafikmyndigheten och kommunalråden Peter Waara (S) i Haparanda och Ellinor Söderlund (S) i Kalix uppvaktat Anna Johansson för att få statligt stöd i form av ekonomiska medel och hjälp att upprätta avtal mellan regionen och staten och mellan Sverige och Finland, för att kunna binda samman ländernas järnvägsnät.

Den norrbottniska delegationen vill att regeringen går in med samma summa som kommunerna och regionen – 10,3 miljoner om året mellan 2018 och 2021 – för att trafiken ska kunna komma i gång 2018.

Anna Johansson tycker att projektet är bra. Men hon kan inte utlova några pengar.

– Det är positivt att man ser tågtrafiken som en möjlighet för regional utveckling och att man är beredd att göra satsningar. Däremot kan vi inte ge några besked. Stöd för trafikering måste det tas ställning till i budgeten, säger infrastrukturministern till NSD.

– Att det här är en bra sak är inte givet det samma som att man också får in det i budgeten. Det kan finnas andra satsningar i den regionen eller i andra sektorer som är mer angelägna.

Johansson lyfter fram att staten redan gjort stora satsningar på tågtrafiken i norra Sverige, som att bygga Botniabanan och stötta Norrtåg, liksom den kommande renoveringen av Norra stambanan och projektet med Norrbotniabanan.

– Det är inte givet att man går in och subventionerar trafik från statens sida. Man har gjort ett undantag med Norrtåg, säger Anna Johansson.

Ministern önskar sig ett bättre underlag innan frågan kan tas upp i några budgetförhandlingar. Bland annat vill hon veta hur många resenärer som skulle beröras av en trafikstart och vilka effekter det skulle kunna få för regionen.

– Jag har fått det till mig av företrädare från kommunerna och regionen, men det vore bra om fler tittar på det men också på vad man skulle kunna åstadkomma med andra åtgärder.

Ett trumfkort för Haparandabanan är gränsen till Finland. Persontrafik mellan Luleå och Haparanda skulle knyta samman residensstaden med både Rovaniemi och Uleåborg när sträckan Torneå–Kemi blir elektrifierad.

– Den positiva effekten ser vi också men då förutsätter vi att den effekten är så stark att det går att räkna på det så det går att motivera att det skulle vara viktigare än andra satsningar i både den regionen och i andra regioner, säger Anna Johansson.

– Men det är klart att ha bra och tillförlitliga transportlösningar är en viktig del av att utveckla regioner, att få tydligare samband mellan att kunna arbetspendla, att kunna bo över ett större geografiskt område och ändå få tillväxt. Ur det perspektivet är det klart det är en viktig funktion.

Haparandabanan

Sträckan går mellan Boden och Haparanda och är helt elektrifierad. Mellan Kalix och Haparanda är järnvägen helt ny och öppnades vid årsskiftet 2012-2013. Den nya banan håller högsta standard vilket möjliggör hastigheter upp till 250 kilometer i timmen.

De berörda kommunerna vill ha persontrafik mellan Haparanda och Luleå, via Boden och Kalix. Resan skulle ta en timme och 35 minuter, jämfört med bussen som tar två timmar och 20 minuter.

Trafik mellan Luleå och Boden startar 2017 och Luleå–Haparanda ska vara i gång året efter.

Trafiken är upphandlad med Tågkompaniet som operatör, men avtalet är villkorat om det skulle saknas medel.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om