– Jag är mycket besviken, men vi har inte lyckats med att få LKAB att leverera malm för anrikning i Kaunisvaara, och då återstår bara för oss att sälja anrikningsverket, säger Bert Nordberg, en av de fyra industrimännen bakom bolaget Abecede, till P4 Norrbotten.
Abecede betalade 50 miljoner när affären genomfördes i somras. Redan då gick man ut med att "deadline" var vid årsskiftet. Nu finns det utländska intressen, bekräftar Nordberg för Radio Norrbotten.
– Vi har börjat titta på olika alternativ nu, det finns ju utländska intressen som behöver sådana här verk, det finns firmor som sysslar med skrot så det finns lite olika alternativ som vi tittar på just nu.
Ännu är dock ingen affär klubbad.
– Så länge våra grejer inte är sålda, har vi inte gett upp. Råvaruprisernas utveckling har gjort att LKAB har mycket andra bekymmer, så de orkar kanske inte med det här också, säger Nordberg till Radio Norrbotten.
Samtidigt har riksdagsledamoten Birger Lahti fått svar på sin fråga som han ställde till näringsminister Mikael Damberg före jul. Bland annat skriver Damberg att det inte är aktuellt att fylla igen och efterbehandla dagbrottet.
– Som om detta skulle rädda framtida gruvverksamhet? Regeringen har ingen mineralstrategi som man så varmt pratade om innan valet. Regeringen saknar regionalpolitik och insikt i hur detta drabbar östra Norrbotten, säger Lahti.
Här är Mikael Dambergs svar i sin helhet:
"Birger Lahti har frågat mig om det inte finns bättre användning för statens engagemang än att fylla igen ett gruvhål, vilket skulle innebära att det aldrig mer kommer att öppnas en gruva i Pajala.
Gruvnäringen, och speciellt järnmalmsgruvorna, är i dag hårt pressade då priset på järnmalm har fallit dramatiskt under de senaste åren. Jag kan bara beklaga att gruvverksamheten i Kaunisvaara inte bar sig ekonomiskt. Många har nu förlorat sina jobb och investeringar. Bolag som utfört arbete för gruvan har utestående fordringar. Konkursförvaltarens uppgift är att på bästa sätt omhänderta den egendom som gäldenären förlorat sin rådighet över och utföra en affärsmässig försäljning av bolagets tillgångar så att därigenom inkommen likvid kan fördelas mellan olika fordringsägare. Innan konkursen är formellt slut så är försäljning av gruvverksamheten fortfarande möjlig. Stiger det för närvarande mycket låga priset på järnmalm så kan det skapas nya förutsättningar att öppna och driva gruvverksamhet. Det är i nuläget inte aktuellt att inleda en process kring återfyllnad och efterbehandling.
Det är dock viktigt att påpeka att Sverige ska ha en gruvnäring som tar sitt finansiella ansvar och att ekonomiska säkerheter i tillräcklig mån ska ställas för att efterbehandling ska kunna utföras. Riksrevisionen har nyligen presenterat sina slutsatser och rekommendationer i deras rapport Gruvavfall – ekonomiska risker för staten och denna ska nu tas om hand inom regeringskansliet.
Stockholm den 11 januari 2015, Mikael Damberg"