Tallberg ligger cirka tio mil från Luleå upp längs Vitå älvdal. Makarna Sibylla och Olav Engman och några till lägger ned ett mycket stort arbete för att hålla det lilla kapellet i bra skick. Den här annandagsmorgonen visade termometern -23 grader. Träden hängde snötyngda runt den gula lilla byggnaden och skylten in till byn hade så mycket snö på sig att byanamnet blev en svårlöst gåta för den som aldrig hade varit där.
Inne i kyrkorummet var det varmt och ett 30-tal människor från byarna Tallberg, Grundforshed, Långsel, Forshed och Kvarnberg hade sökt sig dit.
- Det är kul att så många vill komma. Vi är ju inte så många som bor här längre men varje gång är det någon ny som hittar hit. Det är det i dag också, säger eldsjälen och Tallbergsbon Sibylla Engman.
I midsomras hölls en gudstjänst och då kom cirka 130 personer. Människorna i byarna sätter också stort värde på att kapellet får leva vidare.
- Jag är ju född i Långsel och min man kommer från Tallberg. Men vi har bott i Gammelstad. När vi fick pension och flyttade tillbaka hit upp så var inte kapellet i så bra skick, säger hon.
Men det är det i dag. De vackra fönstren är skrapade och målade och byggnaden är välvårdad både invändigt och utvändigt.
Zuzanne Engman är dotter till Olav och Sibylla Engman. Precis som systern Mirjam hjälper hon till så mycket hon kan. När det vankas julotta finns en tradition som hon heller inte viker på.
De andra kom gåendes eller i bil. Hon kom med snöskoter.
- Min man sa ”jamen det är ju så kallt vi tar bilen”. Jag svarade aldrig. När det är julotta så tar man skotern. Så är det bara, säger hon.
Sedan ler hon.
Den bestämdheten och envisheten har med all säkerhet varit en hjälp i arbetet att återställa kapellet i Tallberg i gott skick. Flera från bygden har bidragit och Zuzanne Engman har bland annat vävt mattan som ligger längs kyrkgången. Hon har också vävt den duk som ligger över altaret.
- Det känns ju meningsfullt och roligt att vara med och bidra. Men det är inte bara jag. Vi är flera, säger hon.
Det brukar hållas tre gudstjänster per år. Sedan brukar det hållas några bildvisningsaftnar och utöver det används det lilla vackra kyrkorummet till bland annat dop. Och kyrkobesökarna möts av såväl fysisk som mänsklig värme.
- Vi vill att de som kommer hit ska trivas och kännas sig välkomna, förklarar Sibylla Engman.
Till kyrkkaffet bjuds det bland annat på hembakad mjukkaka och saffransbulla. Bara den är värd resan. Att Sibylla Engmans hjärta klappar för Tallberg kapell går inte att ta miste på.
- Min hembygd är viktig för mig. Och jag vill inte leva i ett gudlöst samhälle. Det här vill jag vårda så länge jag lever. Det kommer också flera underifrån som vill ta över, säger hon.
Det här är också platsen där makarna Sibylla och Olav Engman sade ja till varandra inför prästen. Det var i april 1957. Året innan hade kapellet invigts och både Tallberg kapell och makarna Engman har åldrats med värdighet.
- Det känns viktigt att få ha det här. Att träffas så här. Det är viktigt för mig men jag märker också att det är viktigt för många andra, säger Sibylla Engman.
Sedan skyndar hon vidare för att bistå med en hjälpande hand i köket.