Stefan Sundström låter mörten jäsa minst tolv månader i tolvprocentig saltlag.
I grunden ligger ett politiskt engagemang. Stefan Sundström anser att vi måste bli bättre på att ta hand om vår planet.
– Det kom igång när jag fick barn. Då började jag odla grejer, sedan dess har jag testat mig fram. Det är schysst att kunna göra sitt eget käk. Just nu odlar jag i och för sig mest tobak, haha.
"Bättre göra eget" verkar vara ett förhållningssätt han gillar. Att han för tjugo år sedan började fermentera mört berodde bland annat på att han hörde om gamla traditioner kring fiskhantering.
– Min fru Karin är från Arvidsjaur och hennes mamma har pratat mycket om "surfisk". De lade in allt möjligt för att konservera den mat de fick.
Sagt och gjort. Han fångade mört, lade den i tolvprocentig saltlag i plasthinkar med lock. Sundström menar att den bästa mörten får man om den lagras i åtminstone ett år, "den är som god ost eller gott vin du vet, blir bara bättre".
För ett par år sedan, efter en spelning i Umeå, träffade han Eva Carron och Björn Lundgren, fiskare från Täfteå.
– Vi tog några bira och jag snackade surmört. De skrattade mest, de flesta skrattar när man snackar surmört. Men faktum är att de hörde av sig ett år senare när de fick så dåligt med strömming.
Sedan dess har Sundström varit med dem och fiskat ett flertal gånger, och nu har de börjat med surmörten.
– Det stämmer. Stefan har varit här flera gånger och vi har hunnit smaka surmörten ett par gånger. Än så länge har vi den inte till försäljning, men vi har skaffat burkar och håller på ta fram etiketterna så det blir försäljning i vår, säger Eva Carron som inte vill vara med på bild.
Stefan Sundström är även med i ett så kallat musselkooperativ på västkusten. "Musslor fungerar jävligt bra, de filtrerar bort kväve från vattnet. Och man behöver inte mata dem. Det är en jävligt hållbar idé för att framställa protein", säger han.
Stefan är exalterad när han berättar om det hela.
– De är ju som sagt proffs. Men den största skillnaden mellan deras surmört och min är nog att jag saltat min så in i helvete. Jag har varit skraj att det ska bli någon förgiftning eller nåt, så jag har haft minst 12 procent salt.
Hur mycket salt paret i Täfteå haft i de cirka 100 kilo surmört de nu tillverkat är det tyst om.
– Du vet, det är ju affärshemligheter, säger Eva.
Tänker du att surmörten kan ta över surströmmingens plats på borden?
– Nej, så har jag aldrig sett det. Jag tänker att den kan bli ett alternativ. Det är därför vi tänker ha premiären någon gång under våren, så att den inte krockar med surströmmingen.