Flygvapnet efter skarpa insatsen: "Hade koll på läget"

Ljudbangar över Gotland och skarpt insats för att försvara Sveriges gränser. Händelsen skapade rubriker men också viss förvirring. "Olyckligt att vi inte är bättre på att synka oss och vara snabbare", säger Louise Levin, flygvapnets kommunikationschef.

Jas 39 Gripen som bröt ljudvallen har fått stor medial uppmärksamhet efter att boende på Gotland uppmärksammat smällarna som uppstod i samband med detta.

Jas 39 Gripen som bröt ljudvallen har fått stor medial uppmärksamhet efter att boende på Gotland uppmärksammat smällarna som uppstod i samband med detta.

Foto: F 21 Kommunikation/Försvarsmakten.

Sverige2024-04-23 14:14

Händelsen som fick gotlänningar att rysa till inträffade på söndagen. Två Jas 39 Gripen i rote sprängde ljudvallen nära en camping. En övning på gick samtidigt vid ett skjutfält och frågetecknen var många. Till sist berättade Louise Levin för media att Jas-planen agerat skarpt, utifrån så kallad incidentberedskap. På tisdagen kan Louise Levin fortfarande inte berätta mer om insatsen.

– Men uppdraget var ett rutinuppdrag och det som gjorde att det blev en stor medial grej var kanske de här ljudbangarna, säger Louise Levin.

Det är sällsynt att Jas 39 Gripen, som ofta flyger i överljudsfart, bryter ljudvallen nära bebyggelse på det sätt som skedde i söndags.

– Ofta märker man inte av det för det kan vara långt ute till havs. Men för vår del gäller det att vara där det behövs, ibland behöver vi flyga lite snabbare, säger Louise Levin apropå det inträffade.

Det framkom att svenskt luftrum inte hade kränkts i samband med insatsen, men det ska istället handla om den så kallade flyginformationsregionen, FIR, utanför Sveriges skarpa gräns.

undefined
Louise Levin har arbetat många år vid flygflottiljen F21 i Luleå men ingår i rollen som kommunikationschef vid flygstaben.

Vid en tidigare händelse 10 april berättade Försvarsmakten fler detaljer då tyskt och svenskt flygvapen markerade mot ett ryskt spaningsflygplan.

Vad skiljer den här insatsen?

– Flygvapnet äger uppdraget och vi väljer vad vi kommunicerar vid vilken insats, säger Louise Levin.

Trots att flygvapnet varit fåordiga denna gång är strategin delvis det motsatta sedan Natointrädet, förklarar Louise Levin.

– Flygvapnet har börjat kommunicera vissa incidentuppdrag. Där är vi lite nya på att gå ut med den här typen av information. Det har delvis koppling till att vi har allierade nu och Natos QRA (Quick Reaction Alert, reds. anm.) brukar gå ut med information ganska snabbt, säger Levin.

– Vi jobbar på att bli öppnare och mer transparenta och att även i kommunikationen lösa vår uppgift.

Har ni märkt av en ökad frekvens av incidenter?

– Vi har märkt av en ökad frekvens av allmänhetens och medias intresse, vi är bara glada att kommunicera dels för att skapa trygghet dels för att förklara att vi löser de uppgifter vi är satta att göra.

Expressen rapporterade kritik på sociala medier mot att kommunikationen varit spretig där första budet varit att det var övning, sedan skarpt läge och sedan ingen kränkning av luftrummet. Louise Levin säger att de tar till sig av kritiken.

– Det är olyckligt att vi inte är bättre på att synka oss och vara snabbare, det får vi ta på oss i Försvarsmakten. Tyvärr kan en del ha att göra med att det inte var vardag och att det bli knöligare på att få tag på personer, säger Louise Levin och tillägger:

– Men vi hade koll på läget.

undefined
Försvarsminister Pål Jonson (M) kommenterade söndagens insats på Gotland till SVT.

På tisdagen rapporterade SVT att regeringen kallat till sig Försvarsmakten med en önskan att förtydliga kommunikationen kring incidentberedskapen (se faktaruta).

”I förmiddags samtalade jag med Försvarsmakten om hur de ser på att utveckla kommunikationen kring detta ytterligare, och kring balansen mellan sekretess och transparens.”, uppgav försvarsminister Pål Jonson (M) på X (tidigare Twitter).

Försvarsministern ansluter sig till beskrivningen att uppdraget varit rutinartat.

”Insatsen som Flygvapnets incidentberedskap genomförde i söndags över Östersjön rörde händelser som ligger inom normalbilden." skriver Jonson.

Incidentberedskap

I Sverige finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från någon bas i landet. Syftet är att ha en beredskap att lösa uppgifter utifrån begreppen: Jakt, attack och spaning (För övrigt vad akronymen JAS står för). När den så kallade incidentberedskapen, som ofta består av två flygplan i så kallad rote, handlar det dock inte alltid om gränsbevakning eller skydd. Det kan också handla om att identifiera eller dokumentera aktivitet i svenskt närområde.

I grunden handlar uppdraget om att hävda Sveriges territoriella integritet, säkerställa luftoperativ kontroll och genomföra underättelseinhämtning.

Källa: Försvarsmakten, 25 februari 2022

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!