Bankskatt hamnar på hushållen

Finanssektorn hotas av nya skatter och avgifter från både höger och vänster. Företag och hushåll kommer att stå för notan i slutänden, varnar bedömare.Straffskatt, ryter facket.

SVERIGE2014-08-25 18:30

En särskild bankskatt föreslogs av både S och SD i början av juli. Och i helgen följde finansminister Anders Borg upp med att föreslå höjda sociala avgifter för finanssektorn.

"Det är väldigt märkligt att man straffbeskattar företag för att de är lönsamma", skriver Ulrika Boëthius, Finansförbundets ordförande.

"Kostnaderna av en höjd arbetsgivaravgift kommer till största del få bäras av personalen", tillägger hon.

Tacksam slagpåse

Bankanalytiker varnar för att hushåll och småföretag får ta smällen, i form av högre räntor och avgifter. Peter Englund, professor i bank- och försäkringsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, håller i stort med.

– Det kommer att vältras över på bankkunderna. Det är där det kommer att hamna. Och då blir banktjänster mindre attraktiva och då kommer banksektorn bli lite mindre än vad den annars skulle ha varit, säger han till TT.

Enligt såväl Boëthius som Englund är bankerna en tacksam slagpåse för politiker i valrörelsen.

– Det är en sektor som har fungerat illa och som skapat mycket problem för inte så många år sedan. Så det är inte så underligt att det är politiskt populärt att ge sig på bankerna. Sedan upplever många väljare att det inte riktigt är schysst att tjäna pengar på pengar, säger Englund.

Den S-märkta statsvetaren Stig-Björn Ljungren fyller i:

– Det är ju sällan man träffar någon som är glad i banker.

"En schweizerost"

Storbankerna betalade i fjol i runda slängar 12 miljarder kronor i svensk bolagsskatt, trots sänkningen av skatten från 26,3 till 22 procent. Ovanpå detta kommer sociala avgifter, stabilitetsavgifter, avgifter till insättningsgarantin och moms på inköpta tjänster.

– Bankerna tillhör ju de verkligt stora skattebetalarna, säger Thomas Östros, Bankföreningens vd.

Han varnar för att skattesystemet kan börja likna "en schweizerost" om det blir olika skatter för olika branscher. Och extra höga skatter för lönsamhet håller inte i längden, anser han.

– Börjar man utforma skattesystemet så att just lönsamma företag får särskilda punktskatter tror jag vi är på ett sluttande plan. (TT)

Fakta: Dansk avgiftsmodell Finansminister Anders Borgs förslag om en höjd social avgift på finanssektorn bygger på en avgiftsmodell som tog form i Danmark på 1980-talet. Danmark införde då en särskild arbetsgivaravgift för alla momsbefriade företag, där finanssektorn hamnat i kategorin som får betala mest.

Avgifterna beräknas på bolagens bruttolönekostnader och de har sedan de infördes höjts stegvis från 4,75 till 10,9 procent.

Enligt beslut ska de upp till 15,3 procent 2021, vilket enligt fackliga beräkningar beräknas kosta 3 400 arbetstillfällen i den danska finanssektorn. Särskilt små och personalintensiva bolag befaras få problem.

Källa: Finansforbundet (TT)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!