Kulturhistoria blev aska
Här huserade Svappavaaras mest inflytelserika personer en gång i tiden.Nyblivne ägaren Urban Bergman hade stora planer för den historiska byggnaden innan den brann ned i tisdags.- Det är sånt som händer. Huvudsaken är att ingen kom till skada, säger han.
Det här är vad som återstod av byggnaden i Svappavaara som hade ett kulturhistoriskt värde. Nye ägaren Urban Bergman skulle renovera den stora sekelskiftestimringen, men hann inte komma i gång innan eldenbröt lös i tisdags. FOTO: HANS STERNLUND
Foto: Hans Sternlund
- Det var totalt övertänt. Vi drog undan bilen som stod parkerad och såg till att säkra uthusen, men kåken fick fara, säger Mikael Ingman vid Svappavaaras brandvärn.
Troligen fanns brandorsaken att söka i den kupévärmare som skulle tina upp en frysning i ett vattenrör. Någon annan aktivitet pågick inte i huset. Det var kallställt i väntan på renovering.
Urban Bergman från Jukkasjärvi hade köpt huset i december och hade stora planer för det.
Skulle renoveras
- Jag skulle genomföra renoveringen i flera etapper. Det var ett projekt som skulle spänna över många år, säger han.
Under tiden skulle han bo kvar i lillstugan ett 50-tal meter från brandplatsen. Nu måste han dra om el och vatten, vilket var anslutet från huvudbyggnaden.
Till råga på allt hade han ingen försäkring för det som brann ned.
- Den skulle bli dyr, det blir många kvadratmeter när man räknar in alla kringbyggnader.
Jag skulle teckna försäkring när det var klart att flytta in, säger han.
Historiska vyer
Trots den ekonomiska förlusten och den känslomässiga smockan tog han händelserna med fattning.
- Vad ska man göra? Det som har hänt har hänt.
Huset var byggt kring sekelskiftet och hörde till Svappavaaras äldre byggnader. Svappavaarabon Henrik Falck har koll på de gamla bilderna i hembygdsgårdens samling och letar snabbt fram några vyer där huset syns.
Per-Olof Lindmark har i sin tur koll på husets historia.
Han kan berätta att huset byggdes kring sekelskiftet av bolaget Svappavaara malmfält. Byggnaden blev kontor och bostad för delägaren Gustav Thisell som bland annat lät dra in byns första telefon.
På 1930-talet togs huset över av Elias Stålnacke som var en av byns inflytelserikaste personer. Sonen Rune Stålnacke tog sedavöver huset och många av uppdragen.
Han var lapptillsyningsman, byålderman, jaktvårdskretsens ordförande, sockenallmänningens ordförande, bland mycket annat. Han hade också sitt kontor i huset samt ett arkiv med kartor och dokument.
- Huset hade ett kulturhistoriskt värde, men hade tillåtits förfalla. Nu är det borta för alltid, säger Per-Olof Lindmark.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!