I Vargbacken mellan Svappavaara och gruvan i Leveäniemi ligger resterna av ett 20-tal hus i stora högar längs den gamla byvägen. Vid infarten sitter en sönderrostad skylt som varnar för sprängningar. När LKAB utökade säkerhetsområdet för gruvan köpte de upp alla husen och rev dem. Idag finns bara brädhögar och betongfundament kvar.
– Det var en typ av tvångsförflyttning. Jag känner varenda människa som bodde här i området, och även om de fick skäligt betalt för sina bostäder så var det många familjer som bott här i generationer och som egentligen inte ville flytta. Det är sorgligt att se hur det ser ut här idag och om gruvan inte tas i drift så gjordes allt det här i onödan, säger Jan Lindmark, ordförande i Svappavaara bysamfällighet.
LKAB påbörjade sin satsning i Svappavaarafälten mitt under den så kallade gruvboomen när järnmalmspriset låg på historiskt höga nivåer. Bolaget investerade över 10 miljarder kronor på tre gruvor som enligt bolagets egna beräkningar skulle leda till 500-700 nya arbetstillfällen. Nya dagbrott anlades i Gruvberget och Mertainen och det gamla dagbrottet i Leveäniemi som lades ner 1983, och då fylldes med vatten, tömdes för att brytningen skulle kunna återupptas. De tre gruvorna skulle öka LKAB:s totala produktion med 35 procent och säkra bolagets position på världsmarknaden.
Samtidigt som LKAB påbörjade anläggningen av gruvorna i Svappavaara byggdes entreprenörsbostäder i byn. Där skulle underleverantörer och tillfälliga arbetare kunna hyra in sig. Men när löftena om hundratals anställningar aldrig blev verklighet så flyttade inte heller några entreprenörer in i lägenheterna. I dag används byggnaderna istället som asylboende.
– Vi förväntade oss att LKAB skulle anställa minst 500 personer, som man lovade, och att många av dem skulle bli bosatta i Svappavaara. För oss var det jättepositivt. Det går nog att jämföra med hur Pajalaborna först kände när gruvan kom till byn, säger Jan Lindmark.
Den första gruvan i Svappavaara i de nya satsningarna var Gruvberget, där malmfyndigheten är förhållandevis liten. Den togs i drift 2010 men tvingades stänga ner under 2012 efter en dom från Mark- och miljööverdomstolen. LKAB överklagade domen men fick avslag. Gruvan togs sedan i bruk igen i slutet av 2012 men läggs i malpåse nästa år, 2017. Beskedet från LKAB är att gruvdriften kan återupptas i framtiden om järnmalmspriserna stiger.
LKAB genomförde testbrytningar i Mertainen 2011. Då var bolagets plan att sälja malmen som fines (järnmalmsdamm). Det var samma år som järnmalmspriserna nådde sin högsta nivå någonsin. Men sedan dess har marknadsläget förändrats drastiskt. Vid årsskiftet 2015/2016 när LKAB hade planerat att starta brytningen i Mertainen låg priset på järnmalm istället på de lägsta nivåerna sedan gruvboomen inleddes. Och brytningen i Mertainen sköts på framtiden.
På grund av dagens malmpriser har LKAB dragits med ekonomiskt underskott. Och marknadspriserna förväntas inte gå upp under de närmaste åren.
– Om man ser på marknaden idag är det snarare så att priserna kommer röra sig neråt. Det har skett en liten ökning under 2016 men nu ser vi bland annat att Kina kommer tvingas ta itu med sin överproduktion av stål, och då går efterfrågan på malm ner, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Nordea.
När NSD började undersöka LKAB:s investeringar i Svappavaara så gjorde vi en intervju med bolagets produktionsdirektör Magnus Arnkvist. Enligt honom har bolaget nyligen startat krossarna i Leveäniemi för en småskalig produktion. Men han säger också att en eventuell fullskalig drift fortfarande ligger åratal in i framtiden.
Är det en fiaskoinvestering?
– Ja, om man tittar på hur marknaden har utvecklats sig så blev timingen extremt olycklig, så kan man säga. Det tror jag vi allihopa inser. Men nu är anläggningarna gjorda och då är det mitt jobb att göra det bästa av det, säger Magnus Arnkvist, produktionsdirektör på LKAB.
Personalparkeringen utanför gruvan i Mertainen är idag nästintill öde. Inne på området rör sig några enstaka lastbilar. Tidigare i år bröts 1,1 miljoner ton malm för att kunna utföra tester. Men gruvan är inte i drift och i dagsläget finns ingen planerad driftstart. Anledningen är att det med dagens malmpriser inte är lönsamt att sälja fines som LKAB först planerat. Därför försöker bolaget istället hitta en lösning för att kunna göra pellets av malmen. Pellets har ett högre pris på marknaden och är LKAB:s huvudprodukt som i dag står för omkring 90 procent av bolagets försäljning. Problemet är att malmen från Mertainen har en relativt låg järnhalt och innehåller restprodukter som först måste skiljas ut. Än så länge har alla försök att göra pellets av malmen till en kostnad som fungerar på marknaden misslyckats.
– Om vi ska göra några produkter från Mertainengruvan så ska vi göra pellets eller någon annan höganrikad finesprodukt som går att sälja, säger Magnus Arnkvist, produktionsdirektör på LKAB.
När är förhoppningen att ni ska veta om det går?
– I q2 (andra kvartalet reds. anm.) nästa år då ska vi veta ganska precis hur det här ska fungera. Och då får vi se om det flyger i det rådande marknadsläget, säger Magnus Arnkvist.
Varför har ni inte gjort de här undersökningarna tidigare?
– Det var väl helt enkelt för att marknaden var i ett annat läge och det var meningen att produkten skulle bli någonting annat, säger Magnus Arnkvist.
Hösten 2015 tvingades LKAB göra nedskrivningar på 7,1 miljarder kronor. 1,7 miljarder ska enligt tidningen Dagens Industri gälla bolagets verksamheter i Svappavaara. Samtidigt genomförde bolaget besparingar och nedskärningar på 700 miljoner kronor. Samma år beslutade bolagets styrelse också att inte ge någon utdelning till ägaren Svenska staten. Vd Jan Moström har också flaggat för att utdelningen kan utebli under de kommande åren.