I Göteborgs-Posten långt senare berättade Knutsson att han först hade skrivit en saga för radion. Berättelsen om den snälla katten Pelle gjorde så starkt intryck på lyssnarna att han beslöt att skriva fler avsnitt – och de blev sedan till en bok.
Det blev ytterligare elva böcker fram till 1951, alla illustrerade av Lucie Lundberg. 1972 kom dessutom en eftersläntrare, med den passande titeln ”Pelle Svanslös ger sig inte”.
Böckerna blev en sanslös succé. De har hittills sålts i cirka 2,5 miljoner exemplar.
Knutsson hade mänskliga förebilder för katterna på Åsgatan i Uppsala:
Den snälle Pelle är rätt mycket Knutsson själv.
Pelles fästmö Maja Gräddnos liknar Knutssons fru Erna.
Elaka Måns är en allmän symbol för ondskan, inspirerad av dåtidens värsta i det avseendet, Hitler och Mussolini.
Bill och Bull har drag av blivande radiochefen Olof Rydbeck och Bengt Lindberg, som båda ingick i ett konkurrerande matlag bland studenterna vid Uppsala universitet.
De sagolika katthistorierna tolkades senare som protest mot krigsårens starka stöd för nationalsocialismen och kunde därför ses som en satir över det svenska samhället.
Katterna från Åsgränd har också setts på bio – både i spelfilmer och i animerad form. Redan 1949 kom en barnopera om Pelle Svanslös med musik av Erland von Kock.
Pelle Svanslös förblir ett evigt aktuellt och gott föredöme med sitt budskap om civilkurage och allas lika värde – samt vikten av att våga vara snäll.