Hur ser en vunnen SM-kvartsfinal ut?
Kanske så här: Sundsvallstränaren Peter Öqvist sitter med huvudet lutat i vänsterhanden och pannan i djupa veck. Charles Barton, bekvämt tillbakalutad i sin stol på presskonferensen, har knäppt händerna bakom nacken.
Kanske så här: Klubbdirektören Lars Mosesson kommer fram till länets suraste sportkrönikör efter matchen. Han slår mig lekfullt på axeln, säger att jag ska le för en gångs skull.
Kanske så här: Spelarna i LF Basket klättrar upp i den tillresta klacken för att fira med fansen.
Om ni undrade hur viktig den här segern var behöver ni inte titta längre än till de bilderna. LF Basket duckade ett fiasko mot Sundsvall. När spelarna reste sig upp såg de ut som att de vunnit SM-guld.
Det här var en fantastisk match. Det var en aggressivitet som jag inte sett hittills i år, det var en kollektiv insats som inte existerat.
Det var framför allt så här: Rudy Mbemba bänkades när matchen skulle avgöras.
Om Charles Barton ska ha beröm för något beslut den här matchen så är det just det.
Hur vanligt är det att man vinner en avgörande match på bortaplan? Inte alls vanligt, naturligtvis.
Jag trodde att LF Basket förlorade den här serien senast, uppe i Pontushallen. Det var där man skulle ha avgjort, det var där man vek ner sig, det var där man inte gjorde ett enda poäng på matchens sista sex minuter.
Nere i Sundsvall startade Charles Barton litet. Ramsey, Relphorde, Ryan, Pahlmblad och Mbemba. Med mindre, snabbare och färre kroppar inne under Sundsvalls korg försökte han öppna upp golvet för Rudy Mbemba. Tanken var att Mbemba, som inte varit bra hittills i serien, skulle kliva fram och leverera en matchvinnande insats.
Det fanns ett hål i den här matchen, format efter en kongolesisk stålman. Men Rudy Mbemba var inte där.
- Först och främst är jag glad att vi vann, men hela serien har varit ostabil från min sida. Det har varit tufft för mig personligen, men nu är den i alla fall över, sa Mbemba efter matchen.
Charles Barton förklarade bänkningen i sista perioden - när han släppte loss Andreas person och Christopher Ryan och slog hål på Sundsvalls försvar - med att Mbemba har varit borta och inte kan leverera 30 minuter i såna här tuffa matcher. Till slut höll han - och assisterande coachen Fredrik Joulamo - i alla fall med om att Mbemba inte hade presterat tillräckligt bra för att vara kvar på banan i det avgörande läget.
Trots sin cynism vid det tillfället tillät sig Barton ändå en stunds sentimentalitet efter matchen.
- Det här var en av de skönaste segrarna jag upplevt, det här är min moderklubb och jag vill gå långt i det här slutspelet.
Det var fler än Barton som njöt av vinsten. Det är som sagt var inte konstigt, det här var skillnaden mellan fiasko och något annat, något som man kanske kan bygga vidare på. Det är match igen på onsdag och om den här urladdningen var början på något snarare än slutet så finns det faktiskt en chans att LF Basket slår Södert...
Ja, ni ser ju själva. Jag sitter här och letar anledningar till att ett herrlag från Luleå ska kunna slå Södertälje Kings. Det var länge sedan någon av NSDs krönikörer tvingades till sånt, och det är inte en upplevelse som jag vill utsättas för igen.
Semifinal är inte en seger, om ni inte tror mig kan ni fråga Dennis Aulander, John Rosendahl eller Eric Elliott.
Det är dags för LF Basket att sluta fira den här segern ungefär när jag sätter punkt för den här krönikan. Det här är Luleå.
Ni har undvikit ett fiasko - men ni har inte vunnit någonting än.