Det var nervösa timmar för forskarna på rymdbasen i Kiruna under natten mot torsdag. Den rymdsond som skickades upp före jul skulle påbörja sin landning på månens baksida. Ett särdeles svårt konststycke eftersom sonden då inte kan observeras från jorden. Men tack vare en satellit som Kina skickade upp i somras kunde de styra månlandaren rätt. Ett stort steg för Kina, men också ett stort steg för IRF i Kiruna vars instrument ASAN ska ge svar på en av de stora frågorna – kan vi nyttja vattnet på månen för framtida månbaser.
Nu väntar en tuff tid för månfarkosten ombord på Chang'E-4 – en så kallad rover och dess passagerare.
– Nätterna är särskilt svåra på månen. Instrumentet är monterat i en värmeisolerad låda som är öppen dagtid och stängd nattetid på grund av den stränga kylan. Både rovern och vårt instrument är specialdesignade för att klara de extrema förhållandena. Vi håller tummarna för att alla system kommer att fungera, säger Martin Wieser, forskare på IRF.
Om instrumentet fungerar som de ska kommer IRF att ta emot sina första data om lite över en månad.
– Den lyckade landningen av instrumentet betyder att Sverige är tillbaka på månen och det känns så klart väldigt stort. Nu ska instrumentet genomgå en rad olika kontroller och sedan driftsättas. Före den 11 februari förväntas ASAN ha levererat sina första data, säger Martin Wieser.Att Sverige är tillbaka på månen, säger Martin Wieser därför att det på Apollo-farkosterna fanns med kameror av Hasselblads-modell.