En satsning som ger full snurr och framtidstro

Omkring 6 000 renar skiljdesi går när Sörkaitums sameby invigde sin nya flermiljonsinvestering - renskiljningsanläggningen i Stubba.- Det är med stolthet vi står här. En sådan stor investering har aldrig någonsin gjortsi rennäringens historia, sa samebyns ordförande Kjell-Åke Pittsa.

Alexander och Zoe Pittja, Sörkaitums sameby, fyller på med energi.

Alexander och Zoe Pittja, Sörkaitums sameby, fyller på med energi.

Foto: Pär Bäckström

STUBBA2010-12-16 06:00

Det är medlemmarna i Sörkaitums sameby som egenhändigt rivit ned den gamla renskiljningsavdelningen i Stubba och på samma plats byggt upp en ny och bättre. Två år har det tagit och till en kostnad av tre miljoner kronor.

Minskar stressen
- Skillnaden är större och betydligt fler beteshagar och att själva kärnan, där renarna skiljs, är helt nykonstruerad med släta väggar, säger Kjell-Åke Pittsa.

Han förklarar att konstruktionen ger en säkrare och stabilare anläggning och minskar stressen hos renarna, då de inte ser igenom väggarna som i kärnor med nät.

- Stressmomentet i kärnan kan man aldrig komma helt ifrån, men den här lösningen gör i alla fall renarna lugnare.

För dagen ska cirka 6 000 renar från Sörkaitums sameby och grannsamebyar runt omkring skiljas. Men den nya anläggningen har kapacitet för betydligt fler än så.

- Ja, i den här kan man skilja minst 10 000 renar på en dag, säger Kjell-Åke Pittsa.

Anläggningens ytstorlek har han ingen aning om.

- Den sträcker sig i alla fall flera kilometer bort från kärnan och hagarna vi ser här.

Stolthet
Den nya anläggningen är ett stort lyft för samebyn och dess 50 renskötselföretag, anser Kjell-Åke Pittsa.

- Framför allt för att vi har byggt den själva. Det får medlemmarna att känna stolthet och framtidstro och en ännu större vi-känsla. Det blir roligare att gå till jobbet för renskötarna och de får en bättre arbetsmiljö.

Lise Tapio Pittja, som tillhör samebyn, ger anläggningen ett gott betyg efter förmiddagens arbetstimmar.

- De har gjort ett bra jobb de som byggt upp den här. En renskötare sliter hårt och i alla väder, men i den här är det mer lättarbeta, säger hon.

Att en stor investering som denna skulle locka fler till rennäringen tvivlar hon på.

- Nej, det går inte att dra sådana paralleller. Den som valt att bli renskötare blir det oavsett, ett nytt gärde har ingen betydelse i det.

Renskötaren Jakob Nygård, Sirges sameby, förklarar varför han valde renskötseln.

Livsstil
- Det är en livsstil och jag tycker om att hålla på med renarna. Känslan man får när man ser renen beta och må bra, den går inte att mäta i pengar. Det är som att vinna en miljonvinst varje dag, säger han.

Jakob Nygård är en av de 50 renskötare som förlorade renar i drunkningskatastrofen i sjön Kutjaure i november i fjol då 291 renar dog.

Förlusten av renarna gjorde ont och kostnaderna blev höga. Renskötarna fick själva bärga sina renar från platsen och begrava dem.

En tår
- Naturen ger och naturen tar, men platsen har nu fått en annan betydelse. Man får en tår i ögat när man passerar Kutjaure, säger Nygård.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!