Två ryttare från Norrbotten håller hov

När Åsa Leijding, 20, Piteå, och Jenny Karlsson, 20, Kiruna, ryckte in i lumpen på Livgardet, fjärde skvadron, (gamla K1) i Stockholm var deltagande i kronprinsessbröllop inget de föreställt sig.
På lördag är de i högsta grad inblandade, Åsa som en av ryttarna i kortegen, och Jenny som reserv som följer efter i bil och finns redo om något oförutsätt inträffar.
- Att få vara med om något sådant här hade jag inte räknat med, säger Jenny Karlsson.
De har fått gå ifrån en stridsövning för att träffa mig.
På väg in i den gamla stenbyggnaden på Lidingövägen möter mig två ridande poliser på väg ut i tjänst.
Polisen har också hästar i stallarna på Lidingövägen.
På den stora kaserngården finns hagar, skrittmaskin som några hästar lunkar fram i och en ridplan. Där tränar några ryttare markarbete med två hästar. Vid sidan om är det exercis, träning inför avlösning vid högvakten.
- Från början fattade man inte vad vi höll på med. Det var konstigt från början och vi fick kämpa för att hålla oss för skratt, säger Jenny.
Ridvana
Nu tycker Åsa och Jenny att drillövningarna är ganska kul.
- Nu märker man när det går bra och det är kul.
Både Jenny och Åsa har ridit tidigare, även om ryttarvana inte är något krav för att kunna göra lumpen i fjärde skvadron.
- Jag och en kompis fick för oss att vi skulle göra lumpen, så vi mönstrade. Jag hade ingen aning att det här fanns innan, men jag valde Livgardet, säger Åsa.
Ridundervisningen går till på samma sätt här som på ridskolor runt om i landet.
- Men här är det "snabbspolning". Från början var det ibland sadeln bak och fram för de som inte ridit förr, men nu är alla duktiga. Vi har nog lyckats få några att vilja fortsätta rida efter lumpen också, säger Åsa.
Det är stor skillnad på de här hästarna och på de i ridklubbarna hemma säger de
- De lever helt olika liv och är tränade på olika sätt. De här hästarna är trygga när de får gå i formation. När vi är ute i skogen kan vi vara 30, 40, man som är ute samtidigt, säger Jenny.
Som högvakt vaktar de slottet. De står i vaktkurerna och patrullerar. Under vaktavlösningarna är det många som kommer och tittar på. Då får de visa upp resultatet av timmarna med drillning på kaserngården. Den beridna högvaktens popularitet förvånade dem.
- Jag trodde inte att det skulle vara så. Det här är vår vardag och så står folk och fotar, säger Åsa.
- Det är häftigt att se ögonen på människorna när vi kommer, säger Jenny.
Det är inte bara kronprinsessbröllopet som är speciellt för Åsa och Jenny och de andra soldaterna. I juli kan de också sluta om de vill när den allmänna värnplikten avskaffas.
Bland soldaterna är det är mycket prat om det nu, berättar de.
En del har fått jobb och tänker hoppa av. Åsa och Jenny ska slutföra sin soldatutbildning.
- Jag hoppas att inte för många hoppa av. Ju fler det blir, desto mer jobb blir det till oss som är kvar.
Det ska blänka!
Stallarna är luftiga och fina. När Jenny och Åsa visar mig runt håller de soldater som har hand om hästarna just denna dag på med att rengöra utrustningen.
Efteråt blir den utsätta för hårda visitationer. De lär inte vara mildare inför lördagen.
- Jag kommer nog att lägga ner fem timmar på att allt ska vara gnistrande blankt på lördag, säger Åsa.
- Man har lärt sig var det är viktigt att putsa. Det tog ett tag att hitta alla ställena, men nu är det rutin, säger Jenny.