2008 fick Karl-Axel Waplan ett samtal från en amerikan som satt i ledningen för kanadensiska prospekteringsbolaget Northland Resources. Frågan var enkel: Var Karl-Axel Waplan, med erfarenhet från Lundin Mining, intresserad av att gå in som VD för gruvprojekten i Kaunisvaara? Svaret blev ja.
Karl-Axel Waplan såg det som en unik möjlighet att vara med och börja bygga upp en gruva och en industriverksamhet i Pajala kommun. Att det skulle bli många jobbresor från familjen i Stockholm och intensiva jobbår var Karl-Axel Waplan medveten om.
Högt tempo
Fem år senare, försommaren 2013, genomgår Northland en rekonstruktion efter konkurshot, bolaget har skulder i hisnande miljonbelopp, aktien har störtdykt, nya ekonomiska krafter kommer in i bilden, styrelsen möbleras om och Karl-Axel Waplan avgår. Det är ingen hemlighet att Karl-Axel Waplan gärna hade fortsatt att vara VD "det fanns saker jag ville göra, men nu görs det av den nya ledningen". Karl-Axel Waplan säger att han innan avslutet inte funderade eller spekulerade kring förtroendet kring hans VD: roll. Istället, berättar Karl-Axel Waplan, jobbade han på i högt tempo.
Fallskärm för miljoner
Den 13 juni arbetade Karl-Axel Waplan sin sista dag för Northland. När Karl-Axel Waplan reste hem från Norrbotten utan sin VD-roll på axlarna löd rubriker i pressen löd att han tvingats lämna Northland. Karl-Axel Waplan var fysiskt trött. Han kom hem till huset på Drömgatan i Bromma, Stockholm - med ett fallskärmsavtal på sex miljoner kronor i bagaget.
Under sommaren tänkte han på Northland Resources och Pajala dagligen, ofrånkomligt, konstaterar han, efter att ha levt med gruvan under flera års tid. Karl-Axel Waplan läste allt som skrevs om Northland medan sommaren pågick. Karl-Axel Waplan läser fortfarande det som rapporteras kring gruvbolaget i riks - och lokalpressen och uppger att han känner starkt för gruvverksamheten i Kaunisvaara.
"Var och drog igång något där uppe"
Inför den här intervjun vill Karl- Axel Waplan klargöra några saker först, han vill inte svara på detaljerade frågor kring bolaget Northland och turbulensen under våren och försommaren. Karl-Axel Waplan anser att han har varit tillgänglig för media under tiden han var VD och att det räcker i nuläget.
- Idag är jag inte anställd, jag har lämnat bolaget och tidigare svarat på så många frågor. Nu för jag inget sådant resonemang, jag har inga formella relationer med bolaget. Samtidigt var jag ju med och drog igång något, så jag kan prata om det.
Vad gjorde du efter du lämnade VD-posten?
- Jag tog chansen att vara ledig med barnen under sommaren när jag lämnade bolaget. Det är en möjlighet jag inte haft på flera år med den intensitet projektet haft. Det har varit intensivt under ett antal år, så det var värdefullt för mig att få vara med dem under en och en halv månad.
Svårt med gruvprojekt
Barnen, de är idag elva och femton år. Att han har varit borta mycket från familjen under åren med Northland är inget han ångrar.
- Man har fått acceptera att det varit en del av jobbet, det har tagit tid av familjen och varit intensivt. Jag fick vara med och bygga något nytt i Pajala, det var en möjlighet och oerhört fascinerande. Under några års tid blev det konsekvenser på ens hemmatillvaro och man har fått kompromissa. Det var en chans i sommar att ta igen det.
Var du medveten om riskerna i gruvprojektet?
- Alla projekt med gruvor, alla nystartade industriprojekt är komplexa och svåra. Det är allmänt känt att det är på det viset, så det är klart alla i bolaget var medvetna om det. Samtidigt så kan de ge mycket positivt resultat för området.
Hur kändes det att förlora jobbet?
- För mig var det viktigast att få finansieringen i hamn, och när vi, teamet, lyckades med det så var det viktigast. Det andra är underordnat.
Du gick inte lottlös, utan fick miljonfallskärm. Det stack i ögonen på folk, kanske framförallt för småspararna som förlorat pengar på aktier.
- Nej, jag går inte in på den diskussionen.
Hur mår du idag?
- Jag mår bra.
Hur är det med självförtroendet då?
-- (skratt) Ja…jag passar den frågan. …Vet inte vad jag ska svara….äh, hoppar det.
Goda relationer
Just nu säger Karl-Axel Waplan att han funderar på vad han ska göra de närmaste åren och i framtiden. Han är inte redo för att bli pensionär.
Ditt CV - han som fick lämna VD-posten - känns det betungande?
- Det får andra uttala sig om. Jag har ju haft flera tunga uppdrag och har en mångsidig erfarenhet som företagsledare internationellt inom gruvverksamheten.
Är du kompis med gänget på Northland idag?
- Jag har kontakter med ett antal som jobbar där, självfallet. De är gamla kollegor och vi hade ett bra samarbete när jag var där, det finns ingen orsak och anledning att strypa det.
Ringer de från Northland och frågar dig om råd?
- Nej, så har det inte varit. Vi har haft en del kontakt, men, jag står utanför. Visst är det en balansgång. Vi har kontakt, men jag ger inga kontinuerliga råd.
Hur var det när det stormade som värst att vara VD? Aktien föll, konkurshot, bevakningen från media.
- Hela det gänget som jobbade var fokuserade på att finna en lösning och det förenade och samlade oss, det var full fart. Fokus var hela tiden på att hitta en lösning, se vilka lösningar det fanns att ta fram. Vi såg möjligheter hela tiden och det var aldrig hopplöst. Men tufft.
Hade du ångest?
- Det var tufft…ja.
Kunde du sova på nätterna?
- Eftersom man jobbade så hårt på dagarna så var man fysiskt trött. Man jobbade så oerhört intensivt, så sömnen fungerade.
Skulle du kunna åka på semester till Pajala?
- Ja. Självklart. Det är en fantastisk kommun och jag har lärt känna många människor som jag vill träffa igen.
Och vad skulle du säga till folket du mötte då?
- Jag upplever att det alltid funnits ett starkt stöd för det vi försöker göra i Pajala. När diskussionen varit som mest hätsk har det varit skönt att vara i Tornedalen bland människor som nära följt det här arbetet. Jag tror att det är det viktigaste i det här, att det finns en gruva i Pajala idag.