– Men det är ju du! Vad lustigt, vi snackade precis om dig!, utropar en kille glatt när NSD ska fotografera Jokkmokks senaste stjärnskott på en plats i Gamla Stan i Stockholm. Den förbipasserade är Max Malmquist – ett av Klas Eriksson nya fans. De tar en selfie och surrar en stund.
På några veckor har livet förändrats radikalt för den 29-årige målaren. Klas Erikssons sex sekunder långa humorklipp har blivit en webbsuccé. Nu vill han ta den nya karriären vidare och göra längre klipp för Youtube. Han har även hunnit med tacka nej till ett samarbete med Aftonbladet.
– Jag har börjat skriva sketcher vilket är nytt för mig. Vi får se om det leder någonstans, det är mest en kul grej. Jag har varit på möten med United screens som är ett Youtubenätverk. Och så har jag pratat med en kille som ska hjälpa mig med filmningen.
Det började med att en kompis övertalade honom att lägga upp ett klipp på Facebook. Han fick bra respons och sedan "drog det iväg". Trycket blev så stort att han den 3 november skapade en egen Facebooksida för klippen.
– Det finns mål på sidan hur många följare man ska uppnå härnäst. De sprängdes direkt och på en timme hade jag 4 500 gilla. Jag kunde inte sova den kvällen, tänkte bara vad är det som händer? Det var helt galet.
I dag är det över 41 000 som följer sidan och ett av klippen har hisnande en miljon visningar. Undertecknad gjorde en jämförelse med etablerade komikern Soran Ismail som har 82 000 gilla. Klas Eriksson är en reslig kille med ett stort lugn över sig samtidigt som han har glimten i ögat. Han beskriver sig själv som försiktig.
– Jag är ganska sådär att jag gillar att vara själv. Gillar att vara hemma. Men så ibland måste jag bara iväg och träffa folk, då är jag glad och rolig. Jag är nog ganska lugn innan man lärt känna mig, jag gillar inte uppmärksamhet så mycket utan sätter mig gärna i ett hörn och iakttar först.
Han säger att det enorma gensvaret ger honom bra med energi men inte prestationsångest.
– Någonstans har jag förstått att bekräftelsebehovet inte går att mätta hur man än gör. Jag tycker det är skitkul när folk skriver att det är bra och att man gör dem glada, men sedan slappnar jag av. Livet pågår, man går och diskar och då rinner det av en.
– Jag har en känsla av att jag inte landat i det här. Det känns nästan lite overkligt, säger han.
Vad är din egen analys. Varför går du hem i stugorna?
– Det är nog för att det är en rak humor, enkelt filmat och att folk känner igen sig. Klippen är korta gör att det går fort att visa dem. Det är lätt att tagga en kompis. Och många verkar tycka att jag har rolig mimik.
Han har alltid varit kreativ och tyckt om att få folk att skratta. Han gillar att driva med stereotyper men skulle aldrig skämta på någon annans bekostnad. Ett annat knep är att ”fula sig”.
– Jag tror det är skitviktigt att man inte försöker se snygg ut. Jag hörde en stand up-komiker som sade att man ska trycka ner sig själv. Folk vill inte att en överhet ska stå på scenen. Det är svårt att tycka en sådan är rolig.
Ett klippe heter ”Ägodelarna mina” – en norrlänning i rutig skjorta som går runt på sin gård och visar vad han äger. När han kommer till frun säger han ”Ragata 3000”.
– När jag är ute i skogen kommer den där gubben med kepsen fram. När vi gjorde det där klippet var vi i en kompis stuga och började klä ut oss i fula kläder. Uttrycket om ragata 3000 hörde jag när jag var liten, någon kallade sin fru för det på skämt och så dök det upp typ 15 år senare.
Klas Eriksson säger att han är spontan när han filmar, det kan ske när han får en idé och har en stund över. Samtidigt ligger det mycket träning bakom. Han gillar att prata för sig själv, jobba fram olika karaktärer och dialekter.
– Jag går runt hemma och pratar med mig själv. Vet inte varför, har gjort det rätt länge. Jag kan få ett infall när jag ska städa till exempel, att det är roligare att städa mellan två människor. Då går jag runt och skriker på en låtsasflickvän att hon ska komma och hjälpa till. En del sjunger i duschen, jag pratar med mig själv.
Även om han bor Stockholm räknar han Hudiksvall som sitt andra hem, dit kan han tänka sig att flytta tillbaka.
I Jokkmokk har han sin identitet.
– Jokkmokk alltså... det är något speciellt med det stället. Det känns som att alla lämnar dörren öppen, man kan kliva in efter 15 år få sig en kopp kaffe.
Se några av Klas Erikssons klipp här:
"Ägodelarna mina"
"Kom ihåg att vara optimistisk"
"Hur man får tjejer"