Umeå universitet har ett uppdrag från regeringen i att erbjuda språkkurs i meänkieli. Förra året ställdes kursen in och i år är intresset högre än någonsin.
– Förra hösten ställde vi in kursen för att vi inte fick tag i någon lärare. Uppdraget är att erbjuda, det försökte vi med. Nu har vi en lärare, säger Ingela Valfridsson, ämnessamordnare på Umeå universitet.
Maja Mella, verksamhetsledare för svenska tornedalingarnas riksförbund - tornionlaaksolaiset (STR-T) i Övertorneå, berättar en annan historia.
– Umeå Universitet sa att man inte hittade någon lärare, men det egentliga svaret var att man inte kom överens om ekonomin.
Representanter från STR-T och Umeå Universitet hade därefter en dialog där man diskuterade språkkursens framtid. Listor med potentiella lärarkandidater lämnades in till universitetet.
– Det är egentligen en ganska stor fråga. Det handlar om en vilja från Umeå universitet att ta sitt regeringsansvar på allvar. Intresset bland eleverna finns ju där, säger Mella.
Språket har fått ett uppsving bland unga på senare tid, och effekten kan tillskrivas flera olika händelser tror Mella. Hon lyfter fram att meänkieli kommuniceras i mediebilden som en viktig del, däribland Meäanraatio, Laakso chikks och Kalla.
– Det är unga som kommuniceras i mediebilden, vi har startat ett ungdomsförbund, vi har ett mentorskapsprojekt... Det är som en gräsrotsaktivism. Sedan tror jag att det är i den här åldern man börjar intressera sig för sina rötter och sitt ursprung.
Utbildningssystemet är en viktig del för språkets överlevnad menar Mella.
– Det är framförallt regeringen som måste lyfta den här frågan, det är en attitydfråga. Språket måste få en akademisk miljö och grundskolans huvudman har ansvar att informera om rätten till modersmålsundervisning.
De flesta antagna till årets omgång är troligen bosatta i Tornedalen, eller i Stockholm.
– En del bor i förstås i Tornedalen men det är nog många som bor på andra håll i landet också. Största gruppen meänkielitalande, eller som såna som skulle vilja bli det, finns i stockholmstrakten, säger Valfridsson.
Stockholms lokalavdelning för STR-T är den största i landet med omkring 300 medlemmar.
– Vi har väldigt många unga vuxna som bor i södra Sverige. Det finns en stark koncentration av tornedalingar som vill återta sitt språk så det tycker jag är jättepositivt, säger Mella.