På 120 år har 90 procent av USA:s frukt och grönt och Kinas rissorter dött ut. Tre fjärdedelar av jordbrukets mångfald tros ha försvunnit när jordbruket hårdsatsat på störst skörd till lägst pris, grödor som majs, ris, vete och soja.
Fälten blir sårbara. Missväxt och extremväder kan få ödesdigra konsekvenser och utan genetisk mångfald har inte växtförädlare något att ta av. Ett problem när grödorna måste bli mer robusta, enligt Lise Lykke Steffensen som är vd för Nordens genbank Nordgen, en av över 1 700 i världen.
– I framtiden måste vi få växter som klarar hårda vintrar då det inte kommer så mycket snö, men is. Det är svårt att finna växter som klarar det.
I "domedagsvalvet" finns frön av 33 000 nordiska växter, däribland klöver, foderväxter och lantråg från Norrbotten. Där finns fröprover från Hedenäset, Svartbjörnsbyn och sockerärten Tant Erika från Sunderbyn. 536 av arterna är ätbara.
Bönder i Norrbotten drabbades när djurfodret vissnade i torkan 2018. Risken är att arter dör ut när det blir varmare, medan växter söderifrån stressas sönder av midnattssolen. Å andra sidan kan längre odlingssäsong ge bättre förutsättningar för lantbruk, men det som odlas bör vara både tåligt och proteinrikt.
– Vi vill vara lokala och oberoende av sojaproduktionen, men behöver mer proteiner när fler blir vegetarianer. Vi vill ha högt proteininnehåll i maten och där kan bondbönor och ärtor vara riktigt bra resurser, säger Steffensen.