Många står utanför gemenskapen

När hon var liten kändes jularna ofta jobbiga. Hon var ledsen och kände sig utanför. "När jag blev tonåring började jag fira jul med kompisar istället för med familjen", säger Ewelina Edenbrink, nu arrangör av GemenskapsJul.

ÅKER. "Nästan alla som en känner åker till sina familjer på julaftonen", säger hon.

ÅKER. "Nästan alla som en känner åker till sina familjer på julaftonen", säger hon.

Foto: Pär Bäckström

SÖDRA SUNDERBYN2015-12-13 16:01

Vi möter Ewelina Edenbrink, 32, asylhandläggare på Migrationsverket i Boden, i villan i Södra Sunderbyn där hon bor tillsammans med sambon Stefan och dottern Haeyli, 8 år. Ewelina är för många luleåbor känd som en av arrangörerna till det alternativa julfirandet GemenskapsJul i Luleå.

Hon ger oss en bakgrund till sitt förhållande till julen: Efter att hennes föräldrar separerade bodde hon med sin pappa i Stockholm och firade jul med sin mamma, lillasyster och mammans nya man. Till det kom lillasysters farfar, farbror och andra släktingar. Det var i Gällivare.

– Jag hade ingen tillhörighet där utan kände mig utanför och var ledsen. Min lillasyster var första barnbarnet och var väldigt uppskattad. Jag skulle hellre ha velat vara hos pappa men ingen frågade vad jag ville, säger Ewelina.

När hon var elva år fick hon flytta till mamma och fira jul hos pappa istället. I tonåren började hon vara med kompisar istället för med familjen under julen.

– Julen blev jobbig, en grej som jag valde bort. Det blev någon middag hos mamma. Vi var inte religiösa i familjen heller utan det handlade bara om en tradition med konsumtion och tävling i antal julklappar. När skolan började igen berättade kompisar om hur många de hade fått. Det jag fick var inget att hänga i granen precis.

Ewelina tror att många känner igen sig i hennes berättelse.

– Jag tror att det är många som känner att de inte ingår i något sammanhang men alla förväntas vara lyckliga på julafton.

När Ewelina blev gravid köpte hon julgran.

– Jag tänkte att när en får barn måste en fira jul. Mamma gav mig en adventsstake.

Sedan blev hon "julaktivist" och en av arrangörerna till GemenskapsJul.

– Mamma har en historia av 70-talets alternativa jul på Stadspuben i Luleå. Nu finns det flera alternativa firanden i stan. GemenskapsJul arrangerar vi för femte året i år. Livsmedelsbutiker och restauranger skänker maten. En biluthyrare gör det möjligt för oss att skjutsa hem människor som inte har egen bil. Eftersom det är ett tidigt firande så räknar vi med att det går bra att ta bussen till det.

Hon berättar om studenter som är kvar i Luleå över julen men inte känner någon i stan som kommer och många äldre människor.

– Det kommer bland andra mormödrar och farmödrar som inte får besök av sina barn. Många unga familjer turas ju om att vara hos mor- och farföräldrarna. I fyra år har det kommit en väldigt gammal mamma med en gammal son som båda bor på äldreboende. Mamman orkar inte längre laga mat och sonen har aldrig lärt sig matlagning.

Ewelina berättar att det inte är så många barnfamiljer som kommer. Några barn till arrangörerna brukar vara med.

– Min egen dotter har sagt ifrån inför årets jul att hon faktiskt vill fira en likadan jul som den som hennes kompisar firar. Det innebär bland annat att vi ska se Kalle Anka och öppna julklapparna efteråt. Tidigare har Haeyli fått sina klappar direkt på morgonen och vi har varit på GemenskapsJul ända till kvällen. Först ville hon inte alls att vi skulle vara med på GemenskapsJul i år men nu har hon ändrat sig och vi går dit ett tag.

Just gemenskap är det som ligger i fokus på det alternativa firandet, inte julen i sig, religionen eller traditioner. Arrangemanget ska vara en möjlighet att träffa nya människor och knyta kontakter.

– Den 24 december stänger Sverige ner för att fira jul. De som inte är inkluderade mår väldigt dåligt. Då fylls akuter och psykakuter, säger Ewelina.

Hon tänker lära Haeyli att julfirande kan se ut på många olika sätt och variera från år till år.

– Det blir jobbigt när det som alltid har varit på ett visst sätt plötsligt förändras, om någon dör till exempel. Nästa år ska vi bryta allt och åka utomlands över jul, säger Ewelina Edenbrink bestämt.

I år ska Ewelina, Stefan och Haeyli få besök av Ewelinas storasyster och hennes dotter på julaftonen. Det blir klappar till barnen, men med måtta.

– Ekonomiskt skulle vi i dag klara av att köpa allt som Haeyli kan önska sig, men det gör vi inte. Hon rider och ska få utrustning som hon behöver. Det får räcka, säger Ewelina.

Hon vänder sig starkt emot det hysteriska köpandet.

– Människor kan köpa julpynt i form av glaskulor för tusentals kronor. Det är helt overkligt, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om