Kul gris i repris
Så var det då dags för den traditionella gristillverkningen på folkhögskolan i Sunderbyn.- Fantasin har inga gränser, säger Laila Kuokkari som är förstaårselev på Konstlinjen.
Det blev en Dumbovariant. Laila Koukkari formar grisar av marsipan. "Det är faktiskt roligt", säger hon om det fria skapandet.
Foto: Kurt Engström
- I dag tillverkar vi klassikerna, säger Cecilia Roslund som efter cirka 20-års frånvaro återupptagit sina konststudier.
Surrealistisk miljö
På onsdag är det sedan dags för storsäljarna i handeln - grisarna som inte är riktigt lika rumsrena.
- Det är väldigt surrealistisk miljö, säger Roslund om de vita väggarna där uppmaningar radats upp. Bland annat om att tempot behöver hållas uppe och att ha rätt viktfördelning så att grisen inte tippar.
- Man kan sitta hur länge som helst med en gris om man vill jobba med detaljer, fortsätter tredjeårseleven som konstaterar att de fortsatta studierna gjort henne fattigare men också trevligare.
Både hon och Laila Kuokkari räknar med att produktionen ska fortsätta kvällen lång. Under veckan ska nämligen de cirka 4 500 grisarna vara färdiga.
I rummet intill väntar chokladdoppandet och dekorerandet innan de färdiga grisarna förpackas i lådor, som står uppradade efter väggarna.
Grisar på rymmen
- Det här är roligast, säger andraårseleven Lovisa Parkman som i år fått äran att doppa grisarna i choklad.
En och annan liten olycka händer också. Rätt var det är har en gris försvunnit i den stora chokladgrytan. Så det blir för Lovisa Parkman att stoppa i en näve för att försöka fiska upp rymlingen.
- Äckligt, säger hon om chokladen som kletat sig fast på ena handsken.
En ny handske far på och nästa gris får färg.
Tempot påminner faktiskt lite om tomteverkstaden, trots allt.
Så jobbar vi med nyheter