Här går fläckpolskan

Fläckpolska har det dansats i Sverige sedan 1600-talet. I helgen övade Folkdansringen denna dans.- Första pardansen, medeltidens bugg, säger Kaisa Olsson när hon beskriver fläckpolskan.

Lena Oskarsson, Vilhelmina, spelade fiol. FOTO: Göran Ström

Lena Oskarsson, Vilhelmina, spelade fiol. FOTO: Göran Ström

Foto: Göran Ström

SÖDRA SUNDERBYN2010-01-11 06:00
Det var för 49 året som Folkdansringen höll trettonhelgskurs. Från början hölls den i Framnäs, Piteå, men sedan ett 20-tal år i Sunderby folkhögskola.
Folkdansringen står inte bara för dans. Helgkursen omfattar också folkmusik, sång, mjukslöjd och hård slöjd.
- I år är det hundratalet deltagare. En del kommer ända från Mellansverige. Själv har jag varit med sedan 1968, säger Kaisa Olsson, som höll i arrangemanget.
Hon ser inga svårigheter med återväxten.
- Genom släkt och kompisar lockas nya, unga in i verksamheten. Vi är en allåldersorganisation och här på danskursen är den yngsta 13 och äldsta 75 år.
Tidigaste pardansen
Petra Eriksson och Anton Schneider är frilansande danspedagoger som ledde danskursen i fläckpolska.
- Det här är den tidigaste pardansen i Sverige och den går tillbaka till 1600-talet. Namnet kommer av att man dansar på fläcken och far inte runt på dansgolvet, säger Petra Eriksson.
Hon övar eleverna i att hitta gunget, sin egen kropp i dansen. De får öva att hålla partnern med spagettiarmar, fasta armar och flexibla armar.
En trappa ner övas inga spagettiarmar. Antero Koskitalo leder kursen i hårdslöjd, "tälja med kärlek och omsorg".
- Se här, en sked med en lös ring och allt är täljt i ett stycke, säger han och visar Karin Sislegs träsked.
- Jag gjorde den inte för att ha den till något speciellt. Det var bara roligt att göra den, säger skedens ägare.
Birger Gran ska under kursen göra som Karin Sisleg, en träsked som sitter ihop med en lös ring.
- Det räcker nog inte med kurshelgen. Den tar nog längre tid att få färdig, säger han.
Krympburk
I slöjdsalen i folkhögskolan har Antero Koskitalo burit in en nyfälld kvistad ung björk och lagt den över hyvelbänkarna.
- Den gör vi krympburkar av. När vi lagt in bottenskivan så får den färska veden torka och då krymper bottenskivan fast. Krympburken blir så tät att man kan använda den som dricksglas.
I slöjdsalen var männen i majoritet, i sångkursen kvinnorna. Den leddes av Maria Röjås från Malung och en annan dalmas, Perjos Lars Halvarsson från Lima, ledde spelkursen för instrumentala utövare.
Mjukslöjdkursen leddes av Erika Nordvall Falck, som visade hur man stickar Skaite-Marias vantar och Vifast Björklunds luva.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!