Handikappade kvinnor inte fria från mäns våld

Kvinnor med funktionsnedsättningar är minst lika utsatta som andra kvinnor för mäns våld. - Mer utsatta är till exempel de med psykiska problem och de som är döva, säger Wiveca Holst.

Wiveca Holst och Eva Engman arbetar för att synliggöra mäns våld mot kvinnor med funktionshinder. FOTO: Kurt Engström

Wiveca Holst och Eva Engman arbetar för att synliggöra mäns våld mot kvinnor med funktionshinder. FOTO: Kurt Engström

Foto: Kurt Engström

Södra Sunderbyn2009-10-01 06:00
I Luleå bedrivs ett ettårigt projekt, kallat Viva, med fokus på denna utsatta grupp.
- Det är angeläget att lyfta frågan, säger Eva Engman från Kvinnojouren Iris som tillägger att man är lovad pengar för att senare driva projektet även i övriga kommuner i länet.
Dolt problem
Hon konstaterar också att det finns ett stort behov av kunskap, att problemet är väldigt dolt i samhället.
Bland föreläsarna på gårdagens seminarium i ämnet fanns bland annat Holst från Forum - Kvinnor och Funktionshinder.
- Det är viktigt att se att det är kvinnor som kräver andra lösningar, säger hon och nämner att även de med lättare och måttliga funktionsnedsättningar är överrepresenterade.
Problemet många gånger för dessa kvinnor är att de inte kan fly, exempelvis för att de inte hittar. Dessutom är hjälparen - "den snälle mannen" - den som utsatt henne för våldet.
"Det hänger på könet"
Det kan också handla om praktiska problem som att kvinnan är i behov av färdtjänst, något som behöver beställas. Att kvinnan därmed inte kan fly när läget är akut.
- De utsätts för våld för att de är kvinnor. Det hänger på könet, säger hon.
Luleå och Boden var två av de Norrbottenskommuner som inte fick något vidare betyg, när Socialstyrelsen granskade hur de här kvinnorna tas om hand och stöttas.
- Det skiljer en del i landet. Malmö har hunnit rätt långt och Stockholm är halvbra, säger hon och tillägger att det kan finnas någon mindre kommun som också jobbar bra med frågan.
Bristande intresse
- Det blir en handikappsfråga fast det är ett kvinnofridsproblem, säger hon och konstaterar att många tappar genusglasögonen.
Holst är också kritisk mot handikapporganisationerna för deras bristande intresse för att arbeta med genusfrågor. Att man där ofta väljer att se handikappade som en homogen grupp med en gemensam fiende.
- Regeringen borde kräva att de redovisar hur man arbetar med frågorna. Annars blir det inga pengar. På det här sätter slipper man obekväma frågor.
Holst tvekar inte heller att slå fast att kvinnor diskrimineras inom handikapprörelsen, liksom i övriga samhället.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!