På måndagen började IT-arkeologen att med hjälp av markradar undersöka vad som kan vara gravhögar från bronsåldern på Selholmen utanför Älvsbyn.
Tekniken gör det möjligt att upptäcka vad som finns upp till fem meter under markytan utan att behöva gräva upp jorden.
– Först kartlägger vi området nedanför. Vi har inte gjort någon avgörande upptäckt än, men arbetet har bara pågått i en dag. På onsdag kommer vi att ägna oss åt högarna. Då blir det riktigt spännande, berättar Bengt Westergaard.
Nu ska Norrbottens museum ta fram sanningen bakom de gåtfulla högarna intill den gamla dansbanan på Selholmen.
Tillsammans med Länsstyrelsen satsas en kvarts miljon kronor för att göra en undersökning av vad som kan vara en arkeologisk sensation.
Kännedomen om platsen har funnits länge lokalt. För 20 år sedan fick museet tips om högarna, men den gången avfärdades det som en naturbildning.
För ett år sedan, i samband med en digitalisering av arkiven, dök fyndet upp igen.
– Jag har varit i kontakt med geologiska experter som hävdar att högarna omöjligt kan vara naturfenomen. De har skapats av människor. Därför känns det spännande att äntligen få ett svar. Det borde bli klart redan i slutet av veckan, säger projektledaren Frida Palmbo.
I augusti ska en geofysisk undersökning genomföras under ledning av professor Per Möller vid Lunds universitet. Markradarn förväntas att ge indikationer var provborrningen ska ske.
Forntida gravhögar är mycket ovanliga i Norrbotten. Det finns bara två kända, Sangisgraven och Espinäragraven. Båda fornlämningarna ligger i Kalix älvdal.
Kullarna på Selholmen är betydligt större, upp till tio meter höga. De har flera likheter med kända gravhögar i mellan och södra Sverige.
Den nordligaste graven i den här storleksklassen ligger i Sundsvall.
– Det är svårt att säga om vad det kan vara innan undersökningen är klar, men det kan tidigast handla om en grav från bronsåldern. Före det låg det här området under vatten, förklarar Frida Palmbo.
Bronsåldern är den första förhistoriska perioden i Sverige som sträcker sig från 1700-500 före Kristus. Ett av tidens kännetecken är gravskicket att skapa storhögar för tidens mäktiga hövdingar och stormän.
– Om det handlar om gravhögar borde det också finnas småkullar i området. Vi har också fått indikationer på att det ska ha funnits en tredje kulle som med tiden eroderats bort, säger Frida Palmbo.
Om det skulle visa sig vara gravhögar på Selholmen förändrar det synen på Norrbottens förhistoria. Högarna är nämligen av en storlek som tyder på både makt och rikedom.
– Vi har hittat fornlämningar på Västermalmshöjden utanför Älvsbyn, men vi har ingen kännedom om att det ska ha funnits någon större bosättning i området under bronsåldern, säger Nils Harnesk, chef för avdelningen kulturmiljö.
Tidigare fynd består av bland annat stolphål efter en på bronsåldern ofta förekommande byggnadskonstruktion.
Det skulle inte vara första gången som Norrbottens förhistoria behöver skrivas om. Det hände så sent som tio år sedan, när länets äldsta kända boplats undersöktes.
Med hjälp av kol 14-metoden kunde arkeologerna vid Norrbottens museum slå fast att boplatsen i Aareavaara, norr om Pajala, är cirka 11 000 år gammal.
– Fynden innebar att man var tvungen att skriva om hela issmältningsteorin. Norrbotten var befolkat långt tidigare än vad forskningen fram till dess trott, påpekar Nils Harnesk.