En rapport från internationella Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) visar att läskunnigheten bland svenska elever har minskat sedan senaste undersökningen. NSD har varit i kontakt med lärare och rektorer från skolorna Bergnäset, Nya läroverket Bergviken, Hackspettens gymnasieskola, Björknäsgymnasiet och Noblaskolan. Samtliga har märkt att läskunnigheten minskar. Vi har bland annat pratat med Maria Öhman, svenskalärare på Hackspettens gymnasieskola i Luleå.
– Jag upplever de tycker fler ord är svåra nu än tidigare, och även att de har svårare att förstå eller fokusera på längre texter, säger Maria Öhman.
Maria Öhman tror att den minskade läskunnigheten kan bero på att ungdomar utsätts för mindre text i vardagen.
– I och med att de utsätts för mindre text i vardagen lär de sig färre ord. De lär sig inte heller att stanna i läsningen och att fortsätta läsa, säger hon.
Vad kommer det ge för konsekvenser för ungdomarna senare i livet ?
– Det blir en tuff övergång till universitetsstudier och det vet jag att många universitetslärare märker av, att de blir sämre på både läsa och skriva. Sen beror det på, olika jobb kräver olika färdigheter. Men i grund och botten är det ju en demokratifråga att kunna läsa och skriva och göra sin röst hörd och våga prata inför andra, säger hon.
Maria Öhman har alltid jobbat mycket med litteratur och läslust i undervisningen, och samarbetar med skolbiblioteket för att ta in aktuella och intressanta böcker.
– Vi läser och diskuterar mycket litteratur med olika slags texter. Vi jobbar tillsammans med biblioteket för att köpa in klassuppsättningar, så att vi kan läsa några titlar gemensamt och få upp en läslust hos eleverna. Det finns ju inget så stimulerande som att märka att en grupp studenter verkligen gillar en roman som de läser och kunna diskutera kring den, det jobbar vi med hela tiden, säger hon.
Lena Rullander är biträdande rektor på Noblaskolan i Boden och har även hon märkt att läsförståelsen är sämre hos en del elever.
– Man ser helt klart en större skillnad, förr läste ungdomar mer spontant och läste hemma i bokslukaråldern, nu är glappet mellan de som läser mycket och inte alls läser, det glappet har blivit väldigt mycket större.
– Vi har satsat väldigt mycket på lästräning av olika typer av texter och att prata om ord, för det är ju grunden till att ens kunna ta sig igenom NO- och SO-böcker till exempel, säger hon.
Noblaskolan har i år infört schemalagd läsning där alla klasser har minst 20 minuter tyst läsning varje vecka.
– Vi låter dem inte bara läsa och sitta själv nu, för vi märker det inte blir kvalitet då. Istället läser vi ofta högt tillsammans och sedan får de läsa några sidor själva, för att sen prata om det man har läst. Vi försöker skapa läsvana för eleverna, för läsintresset saknas hos många, säger hon.
Vem tycker du ansvaret ligger på?
– Det är jätteviktigt att man läser för barnen när de är små. Föräldrarna har ett ansvar, men skolan har också ett kompensatoriskt uppdrag, det vill säga att vi ska också hjälpa till med det eftersom vi vet att de inte får det hemma. Det är lättare att sätta sitt barn framför ett dataspel så klarar de sig själv, säger hon.
Studenten Ali Solemani går SFI i Luleå och läser sällan böcker på sin fritid.
– Jag tycker det är tråkigt och blir lätt uttråkad, säger han.
Vad krävs för ungdomar ska läsa mer?
– Jag tror mer bilder i böckerna och sättet författaren skriver på, med fascinerande och spännande historier tror jag kan påverka fler att läsa böcker, säger han.
Ekonomieleven Rania Ahaw på Hackspettens gymnasieskola, har ett stort läsintresse och läser ungefär tre böcker per månad.
– För att locka ungdomar att läsa mer tycker jag det är jätteviktigt att man väljer intressanta böcker i skolan, istället för att ta böcker som bara är fulla med information.
– Det kan ju vara både vara något som är intressant men också meningsfullt, för att lära sig från olika perspektiv och kulturer. Det behöver inte bara vara tråkigt, eller bara vara roligt och inte ha någon viktigt information i, säger hon.