Både Skellefteå Airport och Skellefteå Kraft är med som partners bland Kvarkenregionens aktörer i projektet FAIR. Totalt handlar det om en satsning på 1 087 500 euro varav EU står för 60 procent genom finansiering via Interreg Botnia-Atlantica – programmet. Resterande finansieringen är nationell och regional medfinansiering, finansiering från Nordiska Ministerrådet samt kommunal och privat medfinansiering. Projektet startar omgående och ska pågå till sommaren 2022.
Robert Lindberg är övertygad om att elflyget kommer att få stor betydelse i framtiden.
– Elflyget passar för flygningar upp till cirka 50 mil medan biobränslen kommer in i bilden vid längre flygningar, säger han.
Elflygplan blir betydligt billigare i drift än traditionella plan. Experter på området talar om minskade kostnaden med upp till 75 procent.
– Det kan därför säkert gå att få lönsamma flygningar med nya sträckningar och litet passagerarunderlag.
På Robert Lindbergs önskelista står bland annat linjer med elflyg till Finland och orter i Norge.
– De skulle också passa bra för turer till exempelvis Sundsvall och till flygplatserna i Västerbottens inland.
Inom ramen för det nya projektet kommer Skellefteå Airport och Skellefteå Airport tillsammans med några andra kraftfulla aktörer att arbeta för att Skellefteå ska blir en viktig nod när det gäller utveckling av elflyget i Sverige.
– Inom kort kommer vi att presentera några större satsningar kring detta, berättar Robert Lindberg.
Kvarkenrådet står som koordinatorer för FAIR.
– Att vi nu kommer igång även med ett inledande projekt kring elflygande ger framtidstro åt mindre flygfält, stärker regionens profil inom energi och elektrifiering samt binder ihop ett alldeles unikt brett och mångsidigt strategiskt partnerskap, säger Kvarkensrådets ordförande Joakim Strand.
Mathias Lindström, direktör för Kvarkenrådet och koordinator för FAIR konstaterar att detta är det första projektet som på riktigt engagerar hela Kvarkenregionen.
–Intresset för frågan är stort, vilket det breda partnerskap vi lyckats bygga upp inför projektet pekar på, berättar han.
Projektets ska ta fram en metodik som beskriver hur en kommersialisering av eldrivet regionalflyg i Kvarkenregionen kan genomföras på ett snabbt och effektivt sätt.
– I projektet ingår inga tekniska lösningar eller investeringar. I detta skede tar man fram underlag så att regionen snabbt ska kunna realisera potentialen för samhällsutveckling som finns i den nya tekniken, fortsätter Mathias.
Målsättningen är att skapa synergier med andra elflygsprojekt för att tillsammans öka kunskapen om elflygets möjligheter, men också att snabba på implementeringen av regionala elflyg och initiera gränsöverskridande innovationsprocesser i relation till detta.
– Tillsammans med våra partners kan vi göra detta till regionens nya flaggskeppsprojekt med syfte att bidra till den regionala utvecklingen och servicestrukturen, förbättra kommunikationerna, förbättra verksamhetsförutsättningar för näringslivet och turismen samt bidra till innovationsutvecklingen i hela Kvarkenregionen, säger Mathias Lindström.
Han betonar att en tidig implementering av elflyg i regionen skulle möta regionens utmaningar med demografiska förändringar, långa avstånd och bristande kommunikationer i öst-västlig riktning.