Ilskan kan bli guld värd imorgon

Luleå Hockey har förlorat sin första övertidsmatch i det här slutspelet.
Anledningen?
I det korta perspektivet: För att Jimmie Ericsson sparkade undan benen på Fredrik Styrman och gav Erik Forssell öppen gata fram till 2-1.
I det långa: För att man gav hemmalaget ganska bekväma ytor när det behövdes.
Förhoppningsvis inser spelarna sina misstag själva, mycket tyder på det. I den första perioden ägde Luleå Hockey allt spel fem mot fem, i den andra var situationen den omvända.
– Jag tycker att det är vi som lämnar över initiativet till dem, det är inte de som tar det, säger Karl Fabricius.
Fabricius stod och darrade i omklädningsrummet. Det var länge sedan jag såg honom så upprörd.
Jag förstår honom – samtidigt som jag ser väldigt mycket fram emot att se honom försöka göra något av den här ilskan.
– Klarar vi det så kommer vi att köra över Skellefteå i morgon, säger Fabricius.
Det vill jag se innan jag tror på det.
Skellefteå har poängkungar, Skellefteå har de största backtalangerna jag sett, Skellefteå är en ganska vacker skapelse – men Skellefteå har också Jimmie Ericsson.
Han är allt annat än vacker. Han är slutspelet personifierad.
Ericsson crosscheckade en Abbott i nacken. Ericsson fäktade med handsken i ansiktet på Topi Jaakola. Ericsson slog efter Janne Niinimaas knä och Ericsson sparkade undan benen på Fredrik Styrman.
– Jag tycker att han är en feg spelare, säger Fabricius.
Jag förstår det också.
Om Luleå klarar av att fokusera brännvidden på sin ilska, om man kan få med sig en skärbrännare istället för en skogsbrand in till match, om Luleå kan stoppa Jimmie Ericsson vinner man.
Annars kan han avgöra serien. Ericsson är en Per Ledin, en Andreas Jämtin, en Emil Kåberg – bara så mycket bättre. Och så mycket mer irriterande.
Bästa Luleåkedja? Som vanligt den med Komarek och Berglund. Det är fantastiskt att de spelar så bra på den här nivån. Om resten av Luleå presterat som smågrabbarna – i dag fick de med sig Kim Karlsson – hade Jonas Berglund blivit matchhjälte.
Luleå Hockey slutade spela en smula efter ledningsmålet och det straffade sig ganska snabbt.
Som jag skrivit tidigare: Du får inte ge Sveriges bästa offensiva spelare den egna zonen.
Då tar de med sig matchen hem.