Catarina Törnqvist har arbetat vid Kalix kommun i över 30 år, mesta tiden som nämndsekreterare.
– Jag hade mycket med människor att göra, jag var involverad i många olika projekt och jag var friskvårdsambassadör. Arbetet var väldigt omväxlande och det passar mig, säger Catarina Törnqvist som nu är tjänstledig för att driva det egna företaget.
Det började för cirka fyra år sedan, av olika anledningar ökade stressen och pressen.
Catarina Törnqvist beskriver det med orden ”jag kände att det inte var som det ska vara”.
Signalerna kom i form av svårigheter att ta till sig det som hände - som hon hade till uppgift att skriva ned - svårigheter att läsa och ta in information och, slutligen, en otrolig hjärntrötthet.
Catarina Törnqvist, som var i sjukvården för det höga blodtrycket, blev sjukskriven för utmattning två veckor hösten år 2015.
– Jag visste att det var bra för blodtrycket att röra på mig och det försökte jag hålla i, säger Catarina Törnqvist.
En dag i januari år 2016 var hon på gruppträning.
– Plötsligt fungerade inte höger arm och jag kände domningar längs benet på höger sida. Kort senare kunde jag inte stå. Blodtrycksfall, trodde jag och de som hjälpte mig. Men jag blev snabbt sämre och fick hjälp till sjukhuset, berättar Catarina Törnqvist.
”Jag tänkte på barnen, hur skulle det bli för dem om jag dog nu” säger Catarina Törnqvist om tankarna på sjukhuset, hon ringde också barnen (tre, alla utflyttade) om vad som hänt.
– Läkaren kom in och hämtade min sambo Evert, då blev jag rädd. Efter ett tag kom de tillbaka och läkaren sade ”tyvärr är det så att du fått en mindre hjärnblödning på vänster sida”. Det var fruktansvärt, men jag levde och jag bestämde mig för att jag ska klara det här.
Från att ha tränat flera gånger i veckan så blev det en utmaning att kunna gå.
Successivt blev Catarina Törnqvist starkare i kroppen, styrkan och rörligheten kom tillbaka.
– Hjärntröttheten var det värre med. Jag orkade inte ta in ljud, blev så otroligt trött av det. Att sitta och prata med fler än två personer eller att åka och handla var otänkbart, jag fick ju inte köra bil heller. Jag hade ett stort och ovärderligt stöd av min sambo, som fick ta ett stort ansvar när jag inte orkade.
Insikten om att det var nödvändigt att hitta en annan försörjning kom.
– Jag kände att jag måste få göra någonting annat. Jag vill vara glad, känna glädjen i att åka till jobbet, träffa människor som fyller mig med energi. Så hade jag känt tidigare, bara inte de senaste åren, säger Catarina Törnqvist som då, vid 53 års ålder, fick fundera på vad ”någonting annat” skulle vara.
”Jag har alltid varit intresserad av motion, idrott och hälsa och har idrottat i hela mitt liv. Jag drivs också av att se folk må bra” säger Catarina Törnqvist.
Det var ett av hennes barn som påminde henne om att hon alltid intresserat sig för massage och bad henne läsa om en utbildning i Stockholm.
– Jag läste högt för min sambo och han sade genast: "Det där är du! Kör!" Innan kvällen var slut hade jag anmält mig, kollat upp att jag kunde bo hos en kusin och senare hos en farbror nära skolan.
Catarina Törnqvist hade fått möjligheten att köpa den nedlagda kyrkan på grannfastigheten i Risön, där hon och Evert bor, och det passade ypperligt att ha verksamheten där.
– Vi började renovera kyrkan innan jag började skolan. Jag orkade inte ännu vara i gång så långa stunder men jag hjälpte till så gott jag kunde.
Drygt ett år efter utbildningsstarten sitter vi i Catarina Törnqvists företag, ett halvår efter det att verksamheten dragit i gång.
På väggen hänger diplomen som skvallrar om det nya, massagen och behandlingarna.
Uthyrning av lokal, grillkåta och bastu samt olika träningspass ingår också i verksamheten.
– Jag vill att människor som kommer hit ska känna ”här och nu”, kunna släppa annat och bara njuta en stund, säger Catarina Törnqvist apropå att företaget heter ”Här och nu”.
Här och nu är det i annan bemärkelse också.
– Jag har släppt det som var, det finns ingenting gott i att tänka på det. Tröttheten är borta, domningar och viss nervsmärta finns kvar. Jag har vuxit och är en helt ny människa. Jag är gladare och lugnare och jag är tacksam över den möjlighet jag har fått. Att det skulle behövas en hjärnblödning för att jag skulle komma hit, det var ju värre, men jag mår riktigt bra, säger Catarina Törnqvist som nu utbildar sig till mindfulnessinstruktör.
– Jag är stolt över vad jag gjort och åstadkommit. Livet är fullt av möjligheter!