Nu leker livet för hjärtebarnet Hilda

Numera kallar familjen henne för Vilda Hilda. Den levnadsglada treåringen har rosa hår och ett vitt ärr över sitt hjärta.

Vilda Hilda är en livlig treåring, även om hon - fem månader gammal - genomgick en svår hjärtoperation. I dag tycker Hilda om att leka med sin storasyster Siri och gärna låna hennes kläder.

Vilda Hilda är en livlig treåring, även om hon - fem månader gammal - genomgick en svår hjärtoperation. I dag tycker Hilda om att leka med sin storasyster Siri och gärna låna hennes kläder.

Foto: Petra Älvstrand / Frilans

Sävast2020-11-15 05:00

Operationsärret vittnar om att hennes svåra start i livet. 5,5 månader gammal genomgick hon en hjärtoperation på Östra sjukhuset i Göteborg.

Hilda Eriksson föddes med ett ovanligt hjärtfel, AV commune. Hon hade stora hål i både förmak och kammare. Dessutom föddes hon med en stor hjärtklaff istället för två.

Det dröjde 4,5 månad innan rätt diagnos fastställdes. Mamma Kajsa Eriksson kände hela tiden på sig att något var fel. Hilda var så stillsam jämfört med syskonen Siri, 13 och Gerhard, 5.

– Varje gång som jag lade Hilda på mage började hon skrika - antagligen för att hon inte fick åt sig andan. Vi bar ofta på henne invirad i en sjal. För det mesta vilade hon med huvudet, men ibland blev hon nyfiken och sträckte på halsen. Hon var en magerskrika med lång hals, kalt huvud och såg precis ut som Skalman.

Trots ett flertal undersökningar möttes föräldrarna av samma svar - att Hildas syresättning var normal och att hennes flämtande andetag orsakades förmodligen av astma.

Astmamedicinen gav ingen effekt.

– Hålen i hjärtat innebar att blodet pumpades ut fel. Mycket for ut i lungorna, vilket gjorde att hon hade en bra syresättning. Men blodet hamnade inte där det skulle, berättar pappa Johan Lindström.

Vården var bekymrad över att barnet inte följde sin förväntade viktkurva. Hilda vägde under sex kilo när hjärtfelet upptäcktes. I det läget var hennes liv i fara eftersom hon drabbats av allvarlig hjärtsvikt.

– När vi kom ned till Göteborg inför operationen sade läkaren att det var tur att vi kom nu för hon hade inte överlevt många veckor till. Hennes kropp var på väg att släckas ned, berättar Kajsa Eriksson.

Vid operationen vägde Hilda 4,9 kg och var 69 centimeter.

Pappa Johan har skarpa minnen från den sjätte december 2017. Förberedelserna inför operationen, hur dotter sövdes ned i hans armar och den långa väntan.

– De gav oss en tid när de skulle höra av sig, men mobilen ringde alldeles för tidigt. Jag blev totalt tom och tänkte, nej, nej... Men kirurgen berättade direkt att allt hade gått bra. Nu skulle de bara sy ihop såret, minns Kajsa Eriksson.

Redan vid uppvaket noterade föräldrarna att barnets andning var förändrat. De flämtande andetagen var borta. 

Under operationen hade hålen i hjärtat tätats. Den stora hjärtklaffen hade delats.

– Det innebär att Hilda har en klaff som fungerar och en som inte sluter tätt. Läkaren sade att just nu ser det bra ut, men att vi kommer kallas till täta kontroller. Vi vet inte heller om hon kommer att behöva en mekanisk klaff om sex månader eller 60 år, förklarar Kajsa Eriksson.

– Det finns lite forskning om det här hjärtfelet, tillägger Johan Lindström. I dag vet ingen vet hur barnen kommer att påverkas när de blir vuxna.

Hemma på kylskåpsdörren i Gamla Sävast hänger en teckning med två små händer. I dag är Vilda Hilda en livlig treåring som ser oskyldig ut, men som gillar att låna smink eller ta godis från storasyster. 

Någon vecka efter hemkomsten från Göteborg rullade hon över på mage. I den stunden förstod föräldrarna att hon skulle bli frisk.

– Så fort som vi kom hem började det hända saker. Det är fascinerande att se sitt barn förändras. Hon är gladare och har samtidigt temperament! Hennes immunförsvar är nedsatt, vilket gör att hon ofta drabbas av lunginflammation. Det känns oroligt varje gång hon blir sjuk eller ska in på kontroll, men det blir lättare för varje gång, säger Kajsa Eriksson.

AV commune

AV-septumdefekter är vanligast förekommande hos barn med Downs syndrom. Det innebär att barnet har hål i hjärtats skiljeväggar och missbildade hjärtklaffar. Det kan medföra att barnet utvecklar tidig hjärtsvikt på grund av belastningen. 

Barnen behöver genomgå en operation, där hålen i skiljeväggarna stängs och de skadade hjärtklaffarna lagas. Operationen genomförs ofta under de första levnadsmånaderna.

Barnet behöver sedan undersökas regelbundet många år efter operationen.

Källa: 1177.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!