Det doftar ljuvligt från köket hemma hos Dennis Krogh-Vennemo i Sävast. Grillspett och stekta grönsaker står på menyn. Det är lördag kväll och Dennis har bjudit hem två främlingar på middag.
– Det jag är mest nervös över är att bränna maten, säger han och skrattar.
Vid bordet sitter Åsa och Eva med varsitt glas. Eva vill inte vara med på bild i tidningen och Åsa vill inte ha sitt efternamn i tryck. Men de är båda nöjda och förväntansfulla.
– Jag har ju bott utomlands i några omgångar och jag tycker att det är så himla tråkigt att svenskar inte pratar med främlingar, de är väldigt försiktiga. Men samtidigt är de ju sociala när de väl har kommit över den där första tröskeln, säger initiativtagaren Åsa.
Det var för en vecka sedan, när Åsa satt på tåget mellan Skåne och Luleå, som hon bestämde sig för att skapa en Facebook-grupp som hon kallade för "Främling på middag – Luleå". En plats för vuxna människor i Luleå med omnejd att hitta nya vänner och bekantskaper.
– När jag har varit ute och cyklat i Spanien och fått punktering så har det alltid slutat med att folk bjudit in mig på en bit ost och ett glas vin. Jag tycker själv om att spontaninbjuda folk och har funderat en del på hur man ska göra nya bekantskaper här. Är man inte student så finns det inte något naturligt sätt att få kontakt med folk, förutom på arbetsplatsen. Men utanför den är det svårt, säger hon.
Åsa hade hört talas om liknande Facebook-grupper i Malmö och Göteborg, innan hon själv skapade en Luleåversion.
– Jag la upp sidan på lördagkvällen när jag låg där på tåget. Ett dygn senare var det 90 medlemmar.
Dennis var en av dem. Efter bara en vecka tog han initiativet att bjuda hem folk i gruppen på en lördagmiddag.
– Jag tyckte att det var en klockren idé. Jag hade själv startat sidan om ingen annan hade gjort det, säger han samtidigt som han serverar sina gäster.
Han säger att det kan vara svårt för en vuxen människa att hitta nya vänner.
– Har man småbarn kan man lätt komma i kontakt via dagisgrupper och kalas där föräldrarna stannar och pratar. Men nu är den tiden förbi, barnen är större. Jag kan inte följa med dem på kalas längre. Det här var en mycket bra idé. Jag har inga problem att bjuda hem främmande människor, säger han.
Det fanns ingen rädsla eller nervositet?– Verkligen inte.
Åsa poängterar att Facebook är bra på så sätt att det går att kolla upp den man bjuder in, i alla fall någorlunda.
– Det är en liten trygghet. Bjuder man in okända människor så kan de ändå bli lite mindre okända, säger hon.
På gruppens FB-sida har Åsa valt att skriva att det inte handlar om en dejtingsida.
– Sen gör ju folk som de vill. Man vet ju inte vad som händer när man lär känna varann. Men det är ingen raggningssida, säger hon.
Får vem som helst bli medlem?– Det var någon som frågade: "Jag är medelålders, får jag vara med?". Det är ju det som är grejen, alla får vara med. Sen kanske inte en 65-åring tycker att det är så kul att käka middag med en 20-åring, men det får ju folk välja själva.
De som är medlemmar i gruppen får bestämma lite själva vad de är ute efter. Kanske vill man bjuda på en sexrätters middag eller så vill man bara ha lunchsällskap på stan.
– Jag vill poängtera att alla gör det på sitt sätt. Vill man ha knytkalas så gör man det, vill man fixa själv gör man det. Man gör det man är bekväm med, säger Åsa.