"Det är som en annan plats på jorden"

För prick ett år kunde man fortfarande använda termen "snödjup" i Gällivarefjällen trots att juli var i antågande. I år är tiden inte lika fullt ur led. "Jämfört med förra året är det som en annan plats på jorden", säger renskötaren Kenneth Pittja.

somrig motsats. Förra året höll snön ett järngrepp om fjällen mer än en månad längre än vanligt. Renskötaren Kenneth Pittja i samebyn Unna Tjerusj vittnade då om           den längsta och kallaste vårvintern som han kunde minnas. Ett år senare breder raka motsatsen ut sig i fjällterrängen. ”Det har varit en fantastisk vår”, säger han.

somrig motsats. Förra året höll snön ett järngrepp om fjällen mer än en månad längre än vanligt. Renskötaren Kenneth Pittja i samebyn Unna Tjerusj vittnade då om den längsta och kallaste vårvintern som han kunde minnas. Ett år senare breder raka motsatsen ut sig i fjällterrängen. ”Det har varit en fantastisk vår”, säger han.

Foto: Emma Eriksson

RItsem2016-07-04 06:00

Det är 28 juni och för ett år sedan var det sista dagen som renskötaren Kenneth Pittja i samebyn Unna Tjerusj körde skoter för säsongen och konstaterade då en rekordlång vårvinter. NSD följde då med på en tur över de snötäckta markerna. När en återträff sker ett år senare mellan Sitasjaure och Ritsem är det snarare läge för fyrhjuling än skoter och det är i stort sett endast topparna fortfarande ståtar med vita strimmor från vintern.

– Det har varit en fantastisk vår. Det har varit så lite snö under vintern så det blev bart tidigt, säger Kenneth Pittja.

Men trots det var det ändå mycket snö kvar ute på högfjället fram till för bara två veckor sedan ­– däremot tinade låglanden och svackorna fram redan första veckan på maj.

– Det är sådana kontraster jämfört med i fjol så det är som en annan plats på jorden. Temperaturen har det inte varit någon jätteskillnad på, men det har ändå blivit några riktigt varma dagar. Framförallt är det snömängden som varit den stora skillnaden.

Under förra årets kalla vår fanns en oro hos Kenneth Pittja om huruvida kalvarna och vajorna skulle klara upp den kalla våren ute på fjällen med så dåliga betesmöjligheter.

– De klarade sig ändå hyfsat. Det som märktes var att både kalvar och vajor var mindre än vanligt. Och jag hittade döda vajor på fjället som inte hunnit äta så som de hade behövt. Kalvarna fick all näring, berättar Kenneth Pittja.

Han liknar den gångna våren med 80-talets vårar då snösmältningen tog fart redan i maj.

– Under 90- och 2000-talet har det varit kallare, som att det blivit en månads förskjutning där det inte hänt så mycket under maj.

Däremot konstaterar han att det har varit en blåsigare juni än vad han kan dra till minnes.

Klimatet finns ofta i renskötarnas tankar, och numera får de som arbetar inom renskötseln vara beredda på att det mesta kan hända i väderleken.

– Det har slagit åt alla möjliga håll de senaste tio, tjugo åren. Man har fått lära sig att vad som helst kan hända, men så har det inte alltid varit. På 80-talet kunde man nästan lägga upp planer veckovis för hur man skulle arbeta, eftersom vädret inte förändrades lika hastigt och mycket, säger Kenneth Pittja.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!