Svårt att lova flyktingbarn skolgång

Kommunen ser redan nu en stor utmaning i att kunna ge de asylsökande barnen den skolgång de har rätt till.

Roger Suup (S), ordförande i kultur- och utbildningsnämnden, säger att en stor utmaning är att hitta lärare till Riksgränsen.

Roger Suup (S), ordförande i kultur- och utbildningsnämnden, säger att en stor utmaning är att hitta lärare till Riksgränsen.

Foto: Ulrika Huhtaniska

RIKSGRÄNSEN2015-10-20 06:00

Ett problem är bristen på lärare och de regleringar som finns gällande distansundervisning.

Ett stort problem kommunen står inför är att kunna tillgodose barnens rätt till skolgång.

Asylsökande barn och ungdomar har ingen skolplikt men rätt till undervisning.

Oavsett om det är ensamkommande barn eller om de kommer med anhöriga.

Kommunerna får heller inte reda på hur många barn som kommer till kommunen i förväg på grund av migrationsverkets sekretess.

Därför kan det röra sig om stora barngrupper som kommer till ett område med väldigt kort varsel.

– Det här är en extraordinär situation som vi inte är riggade för i dagsläget. Nu måste vi försöka lösa det praktiskt, säger kommunalrådet Kristina Zakrisson (S).

Under helgen anläde 600 flyktingar till hotellet i Riksgränsen. Hur många av dessa som är barn, och som vill gå i skola vet inte kommunen ännu enligt Roger Suup (S), ordförande i kultur- och utbildningsnämnden.

– Vi har inte fått besked ännu från migrationsverket om hur många det handlar om. Från kommunens sida jobbar man från alla håll och kanter för att lösa detta, säger Suup.

Kommunerna har 14 dagar på sig att erbjuda barnen en skolplats, och då med 15 timmar i veckan som minikrav inledningsvis enligt Suup.

Närmaste skolan ligger i Abisko drygt sex mil bort. En liten skola med elva elever.

– Att bussa barnen till undervisning är ingen bra lösning. Den måste ske på plats i Riksgränsen. Nu måste vi se vilka språkgrupper det är och försöka rekrytera lärare.

Just lärarfrågan är ett stort problem enligt Suup då det är brist i hela landet.

– Vi får komplettera med distans- och fjärrundervisning när vi ser vilka behov som finns och vad vi klarar av själva.

Idag är det endast tillåtet med distansundervisning inom modersmål och minoritetsspråk. Det finns däremot möjligheter för kommunerna att anmäla sig till ett försöksprojekt där samtliga ämnen omfattas.

– Vilket jag tycker borde vara självklart. Jag har svårt att förstå begränsningen nuvarande reglering innebär och då blir det besvärligt när det gäller sådana här situationer.

– Det finns för få pedagoger och då krävs att man ser över arbetsmetoder och arbetssätt så vi kan hålla god kvalitet med de lärare vi kan få tag på.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om