"Enda vinnarna är folk som kommer utifrån som inte investerar på platsen och inte skapar arbetstillfällen. Förlorarna är vi lokala som är knutna till platsen, renskötseln och lokalbefolkningen", säger Johan Lindblom, vd på Niehku Mountain Villa.
Den ökade heliskidåkningen leder till konflikter i fjällen där samebyar och lokala turistföretag är kritiska mot utvecklingen. Samtidigt står länsstyrelsen maktlösa, bakbundna av att inga lagar finns som reglerar helikoptertrafiken.
På exklusiva hotellet Niehku Mountain Villa erbjuds boendepaket med heliskiing till små privata grupper. För drygt 100 000 kronor per dag flygs gästerna ut för puderåkning med certifierad bergsguide och lunch ute i det fria. På kvällen serveras femrätters middag och gästerna kan varva ner med bastu och relax.
Heliskiingen står för en betydande del av intäkterna, men konkurrensen från researrangörer utanför länet har ökat trycket i fjällvärlden.
– Det kan komma in tusentals norska och finska skoteråkare och busköra här utan någon kontroll. Man kan komma från när och fjärran med helikoptrar i nio veckor, inte investera en krona på plats och inte ha behov av någon långsiktighet. Man våldskör och drar härifrån, kvar står vi efter säsongen och får ta all skit, säger vd:n Johan Lindblom.
Efter flygförbudet och konflikten som följde förra året blev stämningen så hätsk att den nådde in i klassrum och på arbetsplatser.
– De största förlorarna på det som hände är folk som lever vanliga liv i Kiruna, samer och ickesamer som har barn i samma klass eller jobbar på samma plats. Det var skrämmande hur pratet gick och hatet växte, säger han.
Johan Lindblom är född och uppvuxen i Vittangi och en förespråkare för det lokala, att dörren till fjällen inte kan stå öppen för alla. Han är partisk både genom släktband till renskötseln och som företagare med 30 anställda i Riksgränsen. Ett förbud skulle slå hårt mot turismen, men han tror att det är ohållbart i längden att göra ingenting.
Makthavarna måste ta ansvar för konflikterna och hitta ett sätt att minska antalet helikopterlyft.
– Hur kan man backa bandet? Jag har flugit här i 25 år och det har fungerat bra. Vi har haft dialog och framför allt respekt för varandras utmaningar. Vi har inte tyckt likadant, renskötseln och vi, men vi har alltid enats.
Fjällvärlden är stor, men det blir trångt när områden blir avlysta och upplevelsen upplev som mindre exklusiv. Men det blir även mer störningar för renarna när helikoptrar kommer upp i några veckor, enligt Lindblom.
– Vi jobbar med Kallaxflyg som är här året runt och flyger mer rendrivning än helikopterskidåkning. Vi hade ingen incident med renskötare förra året så jag vill tro att lokalkännedom och mer förståelse för problemet gör att det är lättare att undvika.
Finns det inte en risk att heliskiing blir bara för de med mycket pengar?
– Ja. Jag har själv arbetarbakgrund och är införstådd med jantelagen, men alla kan inte köra Porsche.
Han förklarar att de lokala aktörerna i Riksgränsen och Abisko erbjuder mer exklusiva paket.
Dyrare ja, men med mindre avtryck.
– Vi försöker ta betalt för en kvalitativ produkt som gör att vi flyger så lite som möjligt. Samtidigt tävlar vi mot folk utifrån som erbjuder lågprisflygning som kompenseras med volymer. Det tycker jag är fel, vi vill få ner trycket.
Han tycker att debatten tyvärr blir onyanserad och överdriven. I vår artikel nu i veckan sa Gabna sameby att det är 18 helikoptrar i området, men enligt honom stämmer det inte. Han säger att det är sju nu under påsken.
– Men det är också för många.