Samebyar och skogsbruk ska enligt FSC (Forest Stewardship Council) samråda så att skogen brukas på ett ansvarsfullt sätt. Det gäller både miljömässigt, socialt, ekonomiskt och i FSC ingår även att värna om urfolk och rennäring. Enligt Muonio sameby ska Sveaskog sedan 2018 valt bort att föra samråd med dem, utan förklaring.
– De får inte behandla oss på det här viset då de har FSC-certifiering. Regeringen har gett direktiv över hur de ska förhandla med rennäringen men de följs ej, säger renskötaren Tomas Sevä vid Muonio sameby.
Enligt honom ska de tillsammans med Sveaskog skjutit upp avverkningar under 2018 för att ge skogen en chans att återhämta sig. Men idag är allt avverkat, utan dialog med Muonio sameby.
– Jag undrar hur ett statligt skogsbruk som har i uppgift att värna om urfolk och rennäring, fortfarande år 2020 utesluter vissa människor, säger han.
Även Svenska Samernas Riksförbund (SSR) har sökt svar från ledningen på Sveaskog men inte fått en utförlig förklaring.
– Vi har varit starkt kritiska tillsammans med Muonio i det här och tillskrivit Sveaskog. Enligt oss är förklaringarna inte hållbara. 2018 när Sveaskog slutade samråda hänvisade de till att Muonio är en koncessionssameby och frångick den tidigare överenskommelsen och praxis, säger Jenny Wik Karlsson, jurist vid SSR.
Hon berättar att Muonio historiskt sett betraktats som en skogssameby vilket både SSR och Sveaskog varit överens om.
– När man under väldigt lång tid har haft en praxis så känns det väldigt märkligt att helt plötsligt frångå den tidigare överenskommelsen.
Samråd skiljer sig mellan skogssamebyar och koncessionssamebyar. Skogssamebyar kallas till samråd enligt samrådsplikten medan koncessionssamebyar erbjuds dialogmöten där de själva har i uppgift att kontakta skogsbruket.
– Enligt FSC är skogsbruket skyldig att ta kontakt men nu lägger man det på samebyns ansvar. Det blir nästan ogörligt för samebyn att hela tiden sitta och bevaka alla skogsåtgärder, säger hon och fortsätter:
– Vår uppfattning är att Sveaskog kanske inte fullt ut följer det de borde göra.
Att Muonio sameby inte får samråda påverkar inte bara dem utan också närliggande samebyar som har betesmark på deras marker.
– Vi har gemensamma vinterbeten med Vittangi sameby och på grund av att vi inte har samråd så har de heller ingen aning om skogsåtgärderna som sker här, säger Tomas Sevä.
Vittangi sameby är alltså ovetande om vad som sker på markerna där de har vinterbete på grund av att Muonio inte får samråda. Avverkningar sker utan att de är medvetna om det och när de kommer för vinterbete finns ingen skog kvar.
– Om min kompetens och livserfarenhet ifrågasätts av staten. Då är vi illa ute i Sverige, säger han.
Tomas Sevä menar att Sveaskog begått tjänstefel som valt bort samråd med dem.
– De agerar helt fritt och har gjort tjänstefel som heter duga på Sveaskog om man tittar till att följa FSC-certifieringen. De påstår sig värna om urfolk men de värnar inte om någon. Inte om Muonio sameby i alla fall.
Han menar att förutsättningarna för rennäringen måste bli bättre om renskötsel ska gå och driva i Sverige.
– Det är mitt ansvar som renskötare att se till att jag lämnar något till kommande generation. Det klarar jag inte av idag och mår så jävla dåligt av det. Skogsbruket ger mig inte de förutsättningarna, säger han.