Siffrorna kommer från Socialstyrelsen och justerats för skillnader i befolkningens ålder.
– Jag tror att de regionala skillnaderna till stor del kan förklaras av skillnader i levnadsmönster. Sådant som övervikt, rökning, motionsvanor och stress, säger Bertil Lindahl, kardiolog och professor på Uppsala universitet, till Nyhetsbyrån Siren.
Knappt 5 900 personer dog av hjärtinfarkt i Sverige 2017, enligt den senaste statistiken. Det är en minskning med 400 jämfört med året innan. 1987 var siffran över 18 400 döda.
– Det är en fantastisk utveckling sett över 20-30 år. Allt färre insjuknar och av de som drabbas är det färre som dör tidigt. Det är fantastiskt positivt, säger Bertil Lindahl till Nyhetsbyrån Siren.
Utvecklingen har möjliggjorts av förbättrade levnadsvanor och ökad tillgång till avancerad vård vid hjärtinfarkt, som exempelvis ballongvidgning.
Ungefär 60 procent av alla avlidna i hjärtinfarkter 2017 var män. Men Socialstyrelsens kartläggning har också visat att det finns stora skillnader mellan grupper med olika utbildningsnivå. Exempelvis är det mer än dubbelt så vanligt att lågutbildade kvinnor drabbas av hjärtinfarkt jämfört med högutbildade kvinnor.
Även om det är viktigt att snabbt få vård vid en akut hjärtinfarkt tror Bertil Lindahl inte att de regionala skillnaderna i dödligheten i första hand ska kopplas till avstånd till vård. Han menar att det delvis är en myt att man i norr har längre till sjukhus än i söder.
– Givetvis finns det individer som har väldigt långt till sjukhus i norr, men majoriteten av befolkningen i norr bor längs med kusten, så avstånden kan inte vara huvudförklaringen, säger han till Nyhetsbyrån Siren.
Uppsala län hade lägst andel döda i hjärtinfarkt 2017, med 57 dödsfall per 100 000 invånare över 20 år. Motsvarande siffra i Norrbotten var 112. Siffrorna är åldersstandardiserade, det vill säga justerade efter ålderssammansättningen i hela riket för att underlätta jämförelse.