Vi möter paret i Ulla Enbuskes barndomshem i byn Rantajärvi, fem mil norr om Övertorneå. Hit flyttade de i juni i år, från Oxie utanför Malmö där de tidigare bodde. Ulla har arbetat som sjuksköterska inom intensivvården i 20 år, mest på sjukhuset i Lund men också i Köpenhamn. De senaste tio åren har barnintensiven på Lunds sjukhus varit hennes arbetsplats.
- Vi var fyra norrbottningar på barnintensiven. Två män från Malmfälten och två kvinnor från Tornedalen. Lars Lindberg, sociolog från Gällivare, flyttade till Skåne på 80-talet precis som jag. Han var skeptisk till att jag skulle flytta tillbaka och påminde om all snö som ska skottas, säger Ulla med ett leende.
Maken Per gör ett blixtsnabbt inpass:
- Man slipper klippa gräs i april. Bara det är värt flytten, säger han.
Han blev betagen av Rantajärvi så fort Ulla tog med honom hit första gången för sju år sedan.
- Det är framförallt naturen. Att vi skulle flytta hit var oundvikligt. Jag kommer i håg när jag och min son Daniel tittade på midnattssolen en sommarnatt och jag sa att jag nog skulle bosätta mig här inom tio år. Daniel svarade att han trodde att det skulle bli så, säger Per.
Föräldrahemmet
Per Enbuske har två barn, Daniel, 22, och Cecilia, 16. De bor kvar i Skåne men har besökt Rantajärvi många gånger och Per och Ulla har redan hunnit flyga till Skåne två gånger sedan de flyttade hit.
- När vi sålde villan i Oxie så sa vi att vi skulle använda pengar som vi fick för den till att resa till Cecilia och Daniel. Per och barnen har egentligen mer kontakt nu än tidigare. De bodde med oss i Oxie varannan vecka, men vi såg inte till dem så mycket. Det är ju så med ungdomar. De har många andra intressen, säger Ulla och Per nickar instämmande.
Paret bor tills vidare i Ullas barndomshem som delvis stått obebott sedan hennes mamma Elvi fick plats i ett äldreboende.
- Vi är många syskon som har återvänt hit under semestrar och andra ledigheter genom alla år. Sedan pappa gick bort har vi hjälpts åt att hålla byggnaderna i gott skick, ordna med ved och annat som behövt göras. Per och jag har kommit ett par gånger om året, säger Ulla.
Två dagars fest
Hon och Per funderar på att bygga nytt eller köpa ett gammalt hus.
- Men vi ville landa här först. Det gäller att tänka efter innan man satsar mycket på ett hus som sedan kanske inte går att sälja om man skulle vilja det, säger Ulla.
De två gifte sig i Svansteins kyrka på påskaftonen för två år sedan. Pers släkt och gemensamma vänner kom från Skåne. Ullas släkt kom. Tillsammans blev de 46 personer. Det blev en fest i dagarna två.
- Dagen före bröllopet samlades vi i vårt smultronställe Naarajärvi som ligger sex kilometer härifrån. Det är en oerhört vacker plats, en fiskesjö vid vilken det finns bastu, grillkåta och stugor, säger Per.
- Och inte så mycket mygg, säger Ulla.
Hon visar en bild på "limousintransporten" hem efter vigseln i Svansteins kyrka.
- Per och jag åkte i släde efter ren den sista biten till middagen som vi hade i gamla skolan här i Rantajärvi, eller Rantajärvi vildmark som turistföretaget som nu är inrymt i skolan heter.
Energisk
Ulla Enbuske har för övrigt engagerat sig
i arbetet i Rantajärvi vildmark. Hon fungerar som en länk mellan företagets vd som bor
i Luleå och den lokala verksamheten med de anställda.
- Rantajärvi vildmark är oerhört viktig för byn. Företaget drar hit folk. Jakt är huvudnischen. Nu närmast kommer det finska jägare för toppjakt på fågel. Vi har boende i form av stugor och vandrarhem, och vi har restaurang med kock. Kocken är den enda heltidsanställda. Resten är timanställda och så har vi några fas 3-arbetare, säger Ulla.
Per Enbuske berättar att Ulla är en energisk människa som engagerar sig i det mesta.
Ulla svarar med att lyfta fram Pers entusiasm.
- Han ser positivt på det mesta, säger hon och påpekar försiktigt att det skulle behövas aningen mer entusiasm och engagemang i Rantajärvi i stort.
- Häromdagen mötte jag en person som inte såg någon framtid för verksamheten i skolan.
Det lönar sig
Ulla Enbuske vill byta ut det pessimistiska tornedalska uttrycket "ei se kannatte" som betyder det lönar sig inte till "se kannattee", det vill säga; det lönar sig.
Ulla är en sportig människa som har ägnat sig åt bland annat triathlon. Som Rantajärvibo går hon långa promenader med hunden Milton som flyttade med från Skåne. Både hon och Per åker även skidor.
- Jag skrattade mycket åt Per när han skulle lära sig åka skidor. Det såg så roligt ut att jag inte kunde låta bli. Nu kan han, säger hon.
Per berättar att Ulla nu arbetar för ett gym i Rantajärvi. Det bor mest pensionärer i byn men även yngre familjer och hon tror att det finns ett underlag för ett gym.
- Det kan ju också komma andra än bybor och åldern har ingen betydelse. Alla kan träna på något sätt och behöver göra det för hälsans skull, säger Ulla.
Ulla Enbuske har ett vikariat som ambulanssjuksköterska på Övertorneå vårdcentral. Hon hoppas på nytt jobb när vikariatet går ut. Per Enbuske är arbetsledare vid företaget VR Track, en underentreprenör åt LKAB i Kiruna.
- Vi lägger järnväg 1 365 meter under jord, berättar han.
Han pendlar till jobbet.
- Jag jobbar varannan vecka och är ledig varannan vecka. Vi är tre kollegor som delar på en lägenhet i Kiruna.
Lite väl rakt
Ulla konstaterar att hon är gräsänka varannan vecka, men att gemenskapen i byn är god och att hon ofta får påhälsning av bybor.
- I morse kom grannkvinnan till oss med nybakt bröd. I går var faster Vanja och hälsade på, säger hon.
- Det är härligt att bara knalla in hos varandra. I Skåne krävs det en inbjudan, säger Per.
Han och Ulla uppskattar den tornedalska kulturen, men Ulla har också små invändningar.
- Jag tänker bland annat på sättet att kommunicera inom vården. Det är nästan lite väl rakt här, lite för abrupt. Jag lärde mig att vara väldigt hänsynsfull och försiktig i arbetet med barnen i Lund. Det fanns ju alltid föräldrar med och man fick tänka på hur man uttryckte sig, säger hon.