Syftet med vandringen var att undersöka hur smoltfällan i Råneälven ska kunna förbättras. Förra årets återfångsräkning blev ingen större succé, för att uttrycka sig milt. Av 120 märkta laxar, återfångades en.
– Vi borde i alla fall ha fem till tio för att kunna göra statistiska beräkningar, säger Andreas Broman.
Länsstyrelsen, vattenförvaltningen och andra fiskeintresserade, inte minst fiskerättsägarna, vill att smolten i våra laxälvar ska räknas. Man kartlägger laxbeståndets storlek och på de beräkningarna bygger sedan fångstkvoterna i södra Östersjön. Men siffrorna har också ett värde för intresserade fiskare och för fisketurismen.
Då blev det närmast en katastrof när led-armen till smoltfällan i Råneälven havererade när en bäverfälld asp kom flytande under förra årets vårflod och fastnade.
– Det tog flera dygn innan vi fick loss den, berättar Andreas Broman.
– Och det var inte bara det, det var en massa grenar som fastnade också.
Laxsmolten i älvarna räknas under tiden från vårfloden börjar och fram till midsommar. I Råneälven gjordes försök att räkna smolten redan 2018. 2019 gjordes ett fullskaligt försök, med ovanstående dystra resultat. En återfångad fisk av 120 märkta. Men förklaringen är oturen med fångstarmen och bävern som fällt aspen så illa att den flutit iväg när vårfloden kom.
Hur är det dä? Har Råneälven potential att bli en laxälv så som de välkända älvarna i Norge där fisketurismen blomstrar?
– På 1980-talet var det väl ingen som såg Råneälven som en laxälv, men laxen har kommit tillbaka, säger Andreas Broman som tror på fisket i Råneälven.
– Speciellt som fiskrättsägarna har gjort rätt och satsar på ett lite billigare fiskekort för den som vill fånga abborre, mört och gädda och ett lite dyrare för dem som vill fiska lax.
Om nu inte fångstarmarna i försöket 2019 fungerade jättebra, så kanske det finns anledning att hoppas på en ny konstruktion som Fiskmiljö i Niilivara utvecklat.
– Det är min pappa Kjell som hållit på att klura på det här i flera år, berättar Mikael Nilsson.
Systemet bygger på att fästa plaströr i järn på botten. När stora aspar och grenar kommer flytande med vårfloden, viker plaströren undan, medan laxsmolten styrs in till fällan.
– Intressant, tycker Andreas Broman, men det finns andra system som till exempel som bygger på bojar och rep.
Led-armen och smoltfällan ska ut i älven så fort isen går.