Hans recept är ökad sälavskjutning och stopp för trålning.
I tisdagens tidning berättade NSD att sikbeståndet i Bottenviken har minskat så kraftigt att länsstyrelsen i Gävleborg vill börja plantera in odlad sik.
Fiskeskribenten och författaren Gunnar Westrin menar att trålfisket efter löja är en av huvudorsakerna till att siken minskar så kraftigt, att det följer med mycket sik i trålgarnen. Han får stöd av före detta yrkesfiskaren Karl-Erik Larsson, Råneå.
1 000 kilo sik
- Visst är det så att trålningen tar hårt på sikbeståndet. Jag får väl på skallen av trålfiskarna men jag tror att ett trålstopp är enda sättet att rädda siken, och även löjan, från utrotning, säger Karl-Erik Larsson.
Han har över 30 års erfarenhet av fiske med både fasta redskap och nät. Under åren 1983 till 1999 var han yrkesfiskare. Karl-Erik Larsson har upplevt hur sikfångsterna i Rånefjärden har minskat. Han visar en bild från den 20 september 1990. På bilden ser man honom i hans båt som är fullastad med sik.
- Vi fick 1 000 kilo den dagen. Nästa dag när vi vittjade fick vi 500 kilo till, säger han.
Sedan dess har tillgången på sik gått ned kraftigt. Karl-Erik Larsson pekar ut sälarna som en annan viktig orsak till detta.
- Det skedde en explosion av sälstammen kring 1999. Det var då jag bestämde mig för att sluta som yrkesfiskare. Jag fick garnen förstörda och det mesta av fisken uppäten, säger han.
Bov i dramat
Gunnar Westrin menar att övergödning av älvarna, genom jordbruk och skogsdikning, är förödande för siken genom att lekplatserna för siken, och även för andra fiskarter, blockeras av vegetation.
Även Karl-Erik Larsson har kunnat följa hur Råneälven har växt igen de senaste åren.Han pekar ut ännu en orsak till detta - Luleå kommuns avloppsreningsverk som finns vid älven.
- Det fungerar genom biologisk rening. Men under vårfloden och vid kraftiga regn översvämmas reningsbassängerna och då släpps avlopsvattnet rakt ut i älven. Även när det kommer oljerester med
avloppsvattnet, från biltvättningar och annat, så slås den biologiska reningen ut och orenat avloppsvatten förorenar älven och Rånefjärden, säger Karl-Erik Larsson.
Han menar att det är en miljöskandal att det kan få fortsätta.
Stefan Stridsman, på Fiskeriverkets kontor i Luleå, är tveksam till att trålfisket är en orsak till att sikbeståndet minskar.
Årliga provtagningar
- Vi gör ju årliga provtagningar vid löjtrålning och det har visat sig att det är väldigt lite sik som följer med. Vid enstaka tillfällen kan det säkert vara mer. Men inte generellt, säger han.
Enligt Stefan Stridsman är det svårt att slå fast hur mycket sikbeståndet har minskat.
- Den enda statistik vi har är uppgifterna från yrkesfiskarnas fasta redskap. Hur mycket sik som tas vid fritidsfiske med nät har vi ju ingen koll på. Att det har skett en minskning verkar det råda samstämmighet om men eftersom det inte har bedrivits någon forskning på just siken så har vi inga konkreta siffror, säger han.
Stefan Stridsman vill inte peka ut någon enskild orsak bakom sikens tillbakagång utan menar att det troligen är flera faktorer som samverkar.