Så mår flodkräftan

Fisket i sig utgör inget hot mot flodkräftan. Det stora hotet är kräftpesten.
- 20 till 80 procent av signalkräftorna bär på pesten, säger Lennart Edsman, SLU.

Foto:

Råneå2013-04-17 10:56

År 2010 rödlistades flodkräftan. 97 procent av bestånden har försvunnit på 100 år, minskningen har accelererat senare år.

Kräftans framtid i Norrbotten och Sverige var temat för tisdagens informationsmöte i Råneå.

- Flodkräftan är akut hotad nu, säger Linda Johansson från länsstyrelsens naturvårdsenhet.

Kollegan från vatten- och fiskeenheten, Thomas Hasselborg, berättar om de stora utsättningar av flodkräftan som gjordes under 40-, 50- och 60-talet.

- Råneälven har etablerat sig starkt liksom Aleån och Alterälven.

I dag räknar man med att det finns nio reproducerande bestånd - de ovan nämnda samt Torne älv, Kalix älv, Keräsjoki, Töre älv, Sangis älv och Piteåälven. Avkastningen beräknas till 2,5 ton, vilket motsvarar 50 000 kräftor.

- Framför allt upp till Degerselet är den rikligt förekommande, säger han om läget i Råneälven.

I Aleån ser det också bra ut från Ale by och uppåt mot Selets bruk. Läget är också bra i avstickaren - Vändträskån.

Han säger att det varit lyckat att sätta ut i strömmande vatten vid mynningar. Däremot har det varit ett fiasko att försöka få kräftan att få fäste i sjöar, främst i högre terräng.

Hur det ser ut i exempelvis Kalix och Sangis älv har länsstyrelsen inte någon riktigt bra bild av.

- Den ska vi titta närmare på i framtiden, säger han och tillägger att han är intresserad av att få in mer information från bygderna.

Lennart Edsman, Sveriges Lantbruksuniversitet, kan inte låta bli att imponeras av förekomsterna i Råneälven.

Enligt honom äter svenskarna mest kräftor i hela världen. Stora mängder importeras men samtidigt beräknas svenskarna få upp 1 500 ton kräftor ur sjöar och vattendrag. Mest handlar det om signalkräftor i södra Sverige.

Det var på 1970-talet som den amerikanska signalkräftan tog in. Tillstånd gavs till minst 4 000 utsättningar och förväntningarna var stora. Tyvärr var importen bärare av kräftpest.

Det här har fått till följd att pesten slagit hårt mot flodkräftan i södra Sverige. De sista 18 åren har drygt 1 700 vatten pestförklarats. Och i oktober 2011 konstaterades att pesten nått Västerbotten.

- Pesten kan bara överleva på sötvattenskräftor. Sjukdomen måste ha kräfta för att överleva, säger han och tillägger att illegala utsättningar är det stora problemet, säger Lennart Edsman .

Fakta

Kräftfiske i Norrbotten

Från 1940-talets slut till början av 60-talet finns uppgifter att utsättningar skett på 81 lokaler vilket omfattade drygt 40 000 kräftor.

Av dessa bedöms att flodkräftan etablerat bestånd i nio vattendrag och av dessa har tre bedömts ha rikliga bestånd och övriga måttligt till sparsamt förekommande.

Kräftfiske bedrivs främst i de tre vattendragen Råneälv, Aleån och Alterälven.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om