Råneås röda räddare

Nu är det lugna gatan igen i Råneå. De beskjutna bussförarna vågar köra in till busstationen och inga fler postlådor har sprängts. Det lilla samhällets larmprojektet blev bingo.- Här i periferin får vi lösa problemen själva, säger förre centerpolitikern Erland Nilsson.

Defibrillatorn - den lilla batteridrivna apparaten som kan rädda liv när hjärtat stannat. Den finns i brandbilen, men brandmännen får ännu inga larm om att ingripa vid hjärtstillestånd i brist på avtal med landstinget.

Defibrillatorn - den lilla batteridrivna apparaten som kan rädda liv när hjärtat stannat. Den finns i brandbilen, men brandmännen får ännu inga larm om att ingripa vid hjärtstillestånd i brist på avtal med landstinget.

Foto: Kurt Engström

RÅNEÅ2009-02-09 06:00
Sedan polisen tog ner skylten har han i flera år drivit ett larmprojekt för att få ordning på gatorna i Råneå.
- Det är inget medborgargarde. Det är deltidsanställda brandmän som rycker ut när larmet går och som observerar och samlar uppgifter innan polisen kommer från Luleå, säger Erland Nilsson.
Larmprojektet pågick för några år sedan, men avblåstes. Då blev det oroligt på gatorna igen. Minderåriga kastade sten och ägg på bussarna. Det gick så långt att en bussförare blev beskjuten med luftgevär. Bussfönsterrutor för 40 000 kronor gick sönder.
Kom i gång igen
Så Erland Nilsson tog tag i saken igen, kallade till möten med kommun och myndigheter och mobiliserade råneborna.
- Det blev en rejäl diskussion och larmprojektet kom i gång igen. Räddningschefen Patrik Bylin har kommit överens med deltidsbrandmännen, säger Erland Nilsson.
I dag är han nöjd.
- Det räckte med mötet. Sedan vi hade det har det varit lugna gatan här i Råneå. Föräldrarna fick klart för sig att de har ansvar för vad deras barn gör.
Det nya larmprojektet ska nu säljas till ortens företag och organisationer. På det sättet ska brandmännens utryckningar finansieras när det inte brinner eller är olyckor.
Snabbt på plats
- På fem-tio minuter är vi på plats efter ett inbrottslarm. Vi observerar, kanske går in, ser vad som hänt och slår av larmet. Sedan tar det kanske en halvtimme innan polisen är här, säger Peter Ljungberg, fastighetsskötaren som är chef för den lokala räddningstjänsten.
Det är inte bara inbrottslarmen som Råneås röda räddare rycker ut till.
- Vi har också ryckt ut och hjälpt hemtjänsten att lyfta upp äldre personer som de inte orkat med, säger Peter Ljungberg.
Erland Nilsson ser nöjd ut när Ljungberg berättar om några av de 130 utryckningar som deltidsbrandkåren gör under ett år.
- Räddningstjänsten skapar trygghet. Det här är bingo för Råneå, säger han om deltidsbrandkårens nya roll som Råneås röda räddare.
Luleå kommuns räddningschef Patrik Bylin är också nöjd.
- Man ska ta vara på och nyttja de beredskapsresurser som finns i samhället. Det är bra för tryggheten och säkerheten, säger han.
Deltidsbrandmännen i Råneå ska också få utbildning i användandet av defibrillatorn som sedan en tid finns i brandbilen. Med den lilla batteridrivna lådan kan ett hjärta som stannat sättas igång.
- Landstinget vill inte larma oss, men ramlar vi på en olycka kommer vi att nyttja den, säger Patrik Bylin.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om