Första tiden efter Tomas Johanssons gåtfulla försvinnande pågick ett intensivt sökande av såväl polisen som frivilliga Råneåbor, hemvärnsmän och räddningstjänsten.
Polisens sökte i nedre delen av Råneå älv med båt och från luften med hjälp av helikopter - men inte ett enda spår hittades.
Flera månader senare, den 18 december, kom ett första genombrott när Tomas Johanssons cykel drogs upp ur älven, bara några hundra meter från cykelbron.
"Mycket metodiska"
Frågan är om själva kroppen hade kunnat hittas ännu tidigare.
- Så brukar det alltid låta i såna här historier. Vi har varit mycket metodiska, tog hjälp av likhundar och helikoptrar och gjorde allt vi kunde. Det är alltid lätt att vara efterklok, säger länsvakthavande befäl Erik Kummu till NSD.
Enligt uppgifter till NSD var polisens mest rutinerade hundförare också ute på själva fyndplatsen - den lilla ön Villaholmen - i ett tidigt stadium av utredningen.
- Jag vet att en av hundförarna startade i Kängsön och kollade av båthamnen. Det är mycket möjligt att han sökte på Villaholmen också. Jag tror att de var där långt efter att isen hade lagt sig också, säger Erik Kummu.
"Grumligt vatten"
Christer Österstedt, chef för länets polishundverksamhet, bekräftar detta men menar också att vatten- och väderförutsättningarna var ovanligt svåra.
- Vattnet var väldigt grumligt i höstas. Vi försökte att söka längs med älven och stränderna, efter alla tips som kom, men det var ett extremt vattenflöde och så strömt att det knappt gick att åka uppför älven, säger han.
Enligt Christer Österstedt satte polisen mest fokus på området norr om E4-bron över Råneå älv - flera kilometer från fyndplatsen.
- Det var svårt att anta hur kroppen hade färdats, man vet inte hur snabbt den flöt nedför älven och hur länge det dröjde innan kroppen hamnade utanför älvmynningen. Den kan också ha legat längs botten och flutit upp långt senare, säger Christer Österstedt.
Sydliga vindar
Utifall kroppen drev med strömmarna från älven ut till havs ut försvårades polisens möjligheter att hitta den betydligt.
- Men det var mycket sydliga vindar hela vintern, så kroppen kan ha drivit norrut in mot land igen. Troligtvis hamnade kroppen på eftersom det var så högt vatten i hösten, säger Christer Österstedt, polisen.