Det sägs att våren är modets tid. Vad passar då bättre än att kliva i ett par nya dojjor. 11-åriga stoet Stråla anlitade expertis när vinterskorna skulle bytas ut.
Det fanns en uppsjö med fabrikstillverkade hästskor i hovslagarens bil men hon ville ha något lite extra.
Då startade Nils Forssell sin portabla smidesässjä. Medan Stråla och hennes ägare Linda Lidberg njöt av vårsolen ställde hovslagare Forssell fram städet ute på gårdsplanen i Brändön. När de centimetertjocka plattjärnen var så varma att de lyste av orange började Nils Forsell att forma järnet med sin hammare.
– Jag har fyra hästar i stallet men det är bara Stråla som går med skor. Hon funkar jättebra med de skor som Nils gör, säger Linda Lidberg.
Hon har haft häst i hela sitt liv och hon säger att det är mycket viktigt att hästen blir skodd på ett bra sätt.
– Hon har haft lite problem i kroppen och då är det extra viktigt att hovarna är bra, säger Linda Lidberg.
Nils Forssell har skott Stråla de senaste fem åren.
– Nils är väldigt kunnig. Det han inte vet redan det tar han reda på. Är det ett problem försöker han verkligen att hitta en lösning. Sedan har han fin hand med hästarna också, säger Linda.
Nils Forsell jobbar vidare med sin hammare.
– Det här är så nära blötjärn man kan komma. Det enklaste man kan komma åt, säger han.
Han skodde nyligen en häst i Strömsund. Ägaren trodde inte på honom när han berättade att han skulle smida två nya skor.
– Han fick då vara med precis som här i dag. Till sist kunde jag lägga upp två nya skor som passade och han sa ”jag jag var ju tvungen att kolla hela tiden så att du inte skulle byta”, säger Nils Forssell och ler.
Intresset att arbeta med och vistas kring djur har följt honom genom hela livet. Han har arbetat med kor och han har ridit sedan han gick i fjärde klass. När han träffade sin fru Fanny Larsson bodde de först i Kåge men i stallet där hon hade sin häst fanns ingen hovslagare.
– Hon som hade stallet tyckte ”ni kan lika gärna sko själva det går lika bra”. Så Fanny började att sko. När hon var i sjätte månaden med vår äldsta dotter började hon tycka att det var tungt och då tog jag över, berättar han.
Det var starten på det som nu är hans yrke.
– Från början skodde jag bara egna hästar men så var det någon som frågade och jag försökte hjälpa, säger han.
Han plöjde genom en hel del litteratur och skodde sedan hästar under åtta år. Samtidigt pratade han med mer erfarna hovslagare.
– Jag är väl vetgirig som person, slår han fast.
Sedan fortsätter han arbetet med att forma det varma järnet. När den nysmidda hästskon har fått exakt den form den ska ha lägger han den mot hoven innan den har hunnit kallna.
Det ryker när hornet i hoven bränns och en kraftig doft av bränt hår lägger sig över gårdsplanen.
– Det här kallas att varmsko. Den enda nackdelen är väl lukten. Efter att jag har bränt i hoven ser jag var det inte är plant. Då kan jag justera efter det, säger han.
Traditionen att smida skor på plats är ändå så pass tidskrävande att många väljer den enklare vägen att sko med färdiga skor.
– Att smida skor ingår i alla utbildningar men jag tror att det är få som använder det. Det här är ett gammalt hantverk. Därför känns det väsentligt att hålla det vid liv. Och har man ässjan med sig sitter det aldrig fast. Har jag inte en sko som passar kan jag alltid göra en, säger han.
Nu är han utbildad hovslagare och han har säger att han aldrig har mått så bra som han gör i dag.
– Att få jobba med de här individerna och ändå inse hur komplext det är. Hur mycket man kan förändra och vilka följderna blir om man gör rätt. Och vad som också händer om det inte blir rätt. Man kan förändra ett helt liv för en individ, säger han.
När han är färdig står han sedan med två nysmidda stämpelskor i händerna. Raskt och säkert gör han sedan Stråla vårfin. När hon skrittar över gårdsplanen gör hon det med fyra nya dojjor under sig.
– Det är lättare att jobba med djur än med människor (skratt). De är så självklara. Man förstår vad de vill på en gång. Jag älskar att jobba med dem. Man får prata med dem hela tiden. Föra den där tysta dialogen, säger Nils Forssell.