De två draghundarna står i buren och skäller nyfiket på besöket som kommer med två stora kameror dinglande runt axlarna. Efter en stund tystnar de och lugnet lägger sig åter över Ängesträsk. Det är här som Clara Boothby, 28, och Daniel Hughan, 28, har hittat sitt hem.
– Åh. Vi älskar det. Många av våra kompisar skrattar och säger att ni kommer snart hem igen men de som har besökt oss här säger i stället ”först nu fattar vi”, säger Daniel Hughan med ett leende.
De köpte huset redan 2020 och affären blev klar precis före Storbritanniens utträde ur EU (Brexit). Brexit har ändå ställt till det för det unga paret.
– Så mycket krångel. Det har verkligen inte varit lätt. Vi kunde ju inte ens komma hit som turister under det första halvåret innan de åter öppnade upp gränsen, jag tro det var i juni det året, säger Clara Boothby med ett skevt leende.
– Då fick vi vara 90 dagar här och 90 dagar i Manchester, inflikar Daniel.
I cirka ett års tid har de nu bott och levt fullt ut som fast boende med Ängesträsk som bas.
Och de trivs förträffligt.
– Vi älskar det, säger Clara med eftertryck.
Den här dagen hänger snön i träden och de sitter vid uteplatsen som de har skapat. Den timrade vägen utgör både vind- och ljudskydd. Sedan har de skogen tätt inpå.
– Det här är som ett drömland. Det är svårt att förstå hur någon i n t e kan uppskatta det här, säger han.
– Det är kanske inte för alla att leva så här, men för oss är det verkligen en perfekt tillvaro, säger Clara.
Hon är utbildad fysioterapeut men har växlat spår och arbetar nu på distans med att utveckla mjukvara åt ett brittiskt dataföretag. Hon är på god väg att erövra det svenska språket men ord som mjukvaruutvecklare blir en tungvrickare för en nyinflyttad.
– Jag vill verkligen lära mig att prata svenska. Så jag försöker, säger hon och ler.
Daniel arbetar som egen företagare inom marknadsföring. Båda två kan arbeta med huset som bas.
Det är ett upplägg som båda två trivs med.
– Sedan har vi ju nära till det mesta som vi tycker om. Vi kan ta på oss löparskorna och ge oss ut i skogen och springa. Eller ta på oss skidorna om det är väder för det, säger hon.
– Det är den ultimata friheten. Att bara få ge sig ut i naturen. Och du har inte sett en enda människa, inflikar Daniel.
De har också hittat nya vänner. I Niemisel tränar de bland annat crossfit i den lilla gymnastiksalen:
– Vi trodde ju inte det var sant. Här flyttar vi ut hit och så hittar man en massa likasinnade som gillar träning och som också gillar att pressa sig och träna hårt, säger hon.
Han har också spelat fotboll med i Vitå BK i ett par säsonger. Där har det givetvis blivit snack om värvningen från Manchester.
– Ja, det har blivit en hel del skratt. Men att komma dit till Vitå och den fina gräsplanen… jag trodde knappt att det var sant. Något liknande kan man ju bara drömma om i Manchester när man spelar på den nivån. Det är helt enkelt otroligt fint. Och trivsamt. Det är också en bidragande del till varför jag trivs så bra här, säger Daniel.
Det hela började med att de arbetade som volontärer hos ett slädhundsföretag i byn.
– Vår första tanke var ju att kanske kunna köpa en stuga och dra sig tillbaka när vi var äldre. Men så började vi tänka. Och drömma. Och här är vi nu. Det är en kombinerad känsla av frihet och lugn, säger Daniel.
– Nu är det här vårt hem på riktigt, säger Clara.