Bert-Ove Lindström berättar att miljögifterna PCB och DDT slog extremt hårt mot havsörnarna. Det tog sedan nästan 30 år från förbuden mot gifterna innan man började se effekten.
Det är en mäktig syn som har mött den som sökt sig ner till Pålträsket utanför Södra Prästholm. Där ute på isen har bland annat ett stort antal havsörnar samlats för att äta av den fisk som har dött av syrebrist under vintern (så kallad kvavning).
– Det är ju ett dukat smörgårsbord för de fåglar som gillar fisk, säger ornitologen Bert-Ove Lindström.
De örnar som har samlats vid Pålträsket är med all sannolikhet så kallade subadulta fåglar i åldersspannet 2-6 år. Havsörnen börjar att häcka vid sex års ålder.
Han bor i byn Gemträsk som bara ligger en dryg mil därifrån. Lindström har varit nere vid träsket för att bevittna skådespelet som fortfarande pågår.
– Jag har sett 15 örnar som mest. Det har varit mellan 15 och 20 örnar där, säger han.
Beståndet av havsörn har nu vuxit från att det för 19 år sedan bara fanns ett känt par som häckade i Norrbottens kustland till att det i dag finns 45 kända häckningar inom samma område.
Miljögifter som DDT och PCB som användes förr i tiden slog oerhört hårt mot stammen. Havsörnen var i det närmaste utrotad men i dag finns 45 häckande par bara i Norrbottens kustland.
– Men det tog trettio år innan man kunde se effekten av förbudet, säger han.
Beståndet av havsörn har nu vuxit från att det för 19 år sedan bara fanns ett känt par som häckade i Norrbottens kustland till att det i dag finns 45 kända häckningar inom samma område.
Under den senaste veckan har ett stort antal örnar som ännu inte har börjat att häcka samlats på bland annat Pålträskets is.
När en stor örn sveper över vindskyddet vid stranden får man en uppfattning om hur stor örnen faktiskt är.
Havsörnen är Sveriges största rovfågel.
– Det är ett skådespel. Det är ju fåglar med cirka 220-230 centimeter mellan vingspetsarna. De är mäktiga, säger han.
Den här svanen iaktog gästabudet ute på isen på behörigt avstånd.
Förutom örn finns där kan man också få se fiskmås, skrattmås, korp, kråka och havsörn.
En bit från fiskälskarna simmar även vegetarianer som bland annat sångsvan.
– De havsörnar som finns är subadulta fåglar som är mellan två och fem år gamla och som ännu inte har börjat att häcka. De stryker runt hela Skandinavium kan man väl säga. De kan vara i Oslofjorden. Sedan kan de dyka upp hos oss för att sedan vara i Tromsö. De far runt, förklarar Bert-Ove Lindström.
Förutom örn finns där kan man också få se fiskmås, skrattmås, korp, kråka och havsörn.
Det är inte bara örnarna som trivs runt Pålträsket. Där finns bland annat också måsar, trutar, kråkor och korpar. Alla är där för att äta av den fisk som har dött under isen (kvavning) och som nu har flutit upp.
Att se en havsörn som är Sveriges största rovfågel hör inte till vanligheterna. Men i dag finns det förhållandevis gott om örn i kustlandskapet.
Vegetarianer som svanarna tog det lilla lugna samtidigt som det åts för fulla muggar ute på Pålträskets is.
Det är ett fågelliv utan dess like ute på Pålträskets is.
För 19 år sedan kände man bara till ett häckande havsörnspar i Norrbottens kustland. I dag finns 45 kända häckningar inom samma område.
De rör sig över sådana stora områden?
– Det är ju det som är lite spännande. Anledningen till att man nu vet det är att man både i Finland och Norge har satt gps-sändare på några unga örnar. Det var väl ingen som trodde att det var så här innan man upptäckte vilka enormt stora områden som de rör sig över.
Du arbetar också en del med just havsörn?
– Vi försöker kontrollera den årliga reproduktionen av havsörn. Hur häckningen lyckas. Det är en expansion som sker. För 19 år sedan hade vi den första havsörnshäckningen i Norrbottens kustland som blev känd. Och nu är vi uppe i 45 par. Havsörnen är en karaktärsfågel som vi nu ser i kustlandet.