När helikoptern närmar sig vattenytan släpps ännu ett lass med grus över Abramsåns vattenyta. Det blåser så mycket att Henrik Persson tappar balansen.
När lugnet åter lägger sig över den soldränkta skogsdungen skrattar han lite.
– Det blåser en hel del när helikoptern kommer, säger han.
Henrik Persson är verksamhetschef för organisationen Rewilding Sweden. Abramsån är ett 40 kilometer långt biflöde till Råneälven där restaureringsarbetet inleddes redan under fjolåret. Med hjälp av grävmaskiner har stenar som togs bort under flottningsepoken placerats ut igen.
– Nu tillför vi det finare materialet, förklarar han.
Likt många andra vattendrag i norra Sverige blev Abramsån under 1900-talet rensad på stenar för att möjliggöra transport av timmer. Då spelade älvarna en viktig roll när virket skulle flottas från skogen i inlandet, ner till sågverken vid kusten.
– Under de hundra år som vattendraget har varit kanaliserat och fritt från stora stenar sköljdes all sand och allt grus bort. Och nu återför vi materialet, berättar han.
Sanden och gruset är en naturlig del av moränmixen och utgör viktiga boplatser för bottenlevande insektslarver, flodpärlmussla och lekområden för strömlevande fiskar som bland annat öring.
– Att låta naturens egna processer återföra materialet skulle innebära att invänta nästa istid. Så genom att tillföra det utifrån påskyndar vi ekosystemets återhämtning, fortsätter han.
NSD var med när man avrundade projektet med att flyga ut cirka 100 ton grus och sand till ån.
Piloten arbetade med stor precision när grus och sand hämtades i ett stort kärl som hängde under helikopterkroppen. Sedan släpptes det på utvalda ställen i ån.
– Arbetet har gått jättebra. Vi hade först lagt ut bojar där vi ville att de skulle släppa men då var väl svåra att få det helt rätt. Så nu kör vi lite mer på måfå för vattendraget kommer ju att transportera det här själv under högflöden och sedan lägga det där det vill. Så det har gått hur bra som helst.
Det här arbetet har utförts på en 6-8 kilometer lång sträcka.
Hur ser ett drömscenario ut om man blickar tio år fram i tiden?
– Då har ju öringpopulationen kunnat växa sig starkare och vi har föryngring av flodpärlmussla och ett levande liv av bottendjur och insektslarver.
Och en nöjd projektledare?
– Ja, en nöjd projektledare. Det här känns fantastiskt att kunna ge tillbaka detta till naturen.