– Vi tänker likadant om många saker, har samma humor och personlighet. Jag tror sånt är viktigare än var man kommer ifrån, säger Astrid Tuorda.
De träffades på Voice camp i Nossebro förra sommaren, ett läger där ungdomar får träna på att sjunga, spela och uppträda på scen.
– Vi hamnade i samma grupp och bodde i samma rum. Astrid hade glömt sin pyjamas och fick låna en av mig. Sen var det som att vi lärde känna varandra direkt, säger Mimmi Mellander.
Då spelade det mindre roll att Mimmi kommer från Kävlinge nära Lund i Skåne, medan Astrid är uppvuxen på landsbygden i Randijaur, fyra mil väster om Jokkmokk.
När lägret var slut bestämde sig tjejerna för att fortsätta träffas. Första tillfället kom på höstlovet, då Astrid Tuorda gjorde resan söderut.
– Mamma kommer från Västkusten och hon och jag tog tåget till Göteborg. Hon skulle hälsa på släkt och jag fortsatte med tåget själv till Skåne.
Det blev en vecka med bland annat besök på Kävlinge ungdomsgård, ett shoppingcenter i Malmö och Tivoli i Köpenhamn.
– Nu har jag ju varit i södra Sverige en hel del eftersom mamma kommer därifrån, men man slås ändå av skillnaderna. Ingen snö. Och bara en kort tågresa så är man i Danmark. Jag glömde passet men det gick bra ändå, säger Astrid.
Nästa tillfälle att träffas blev påsklovet. Mimmi tog tåget själv och klev av på påskdagen i Murjek.
– Jag var den enda som klev av. Och jag såg knappt en människa. Det första jag tänkte var "shit vad tyst det är", säger hon.
Påsklovet i Randijaur bestod till stor del av utflykter och skoteråkning, bland annat en tur i Kvikkjokksfjällen, precis i Sareks utkanter.
– Det var skitkul, och otroligt fint. Min mamma tycker det är typ lika exotiskt som pyramiderna (skratt).
För Mimmi utlöste besöket en hel del känslor.
– Jag måste erkänna att jag inte fattat hur det ser ut. Så mycket snö. Och långa avstånd. Jag kände mig helt "oallmänbildad".
Vänskapen mellan nord och syd innefattar även ett utbyte av mat. Astrid hade med sig renkorv till Skåne och Mimmi hade spettekaka till Norrbotten.
Men samtidigt som det är stora kontraster i kulturen och vardagslivet ser tjejerna att det finns likheter också.
– Alltså, Kävlinge är ju ett ganska litet ställe och det är Jokkmokk också. Jag tror att folk på mindre orter beter sig ungefär på samma sätt, säger Mimmi Mellander.